Jag mår illa

Min kropp strejkar verkligen nu… Jag har hoppat fram och tillbaka med min medicin så nu mår jag illa hela tiden. Blä! Jag skulle varit hos min kurator kl. 15.00 idag, men var tvugen att avboka tiden. Jag pallar inte att gå utanför dörren idag pga. mitt mående. Jag hatar att må illa, har ju emetofobi = spyfobi, och magen är helt ras.

Först åt jag 90 mg på morgonen
sen 60 mg morgon och 60 mg kväll
och sen 90 mg igen på morgonen…

Det tro sjutton att kroppen undrar vad som händer. Dels har jag ökat dagsdosen, OCH minskat morgondosen, för att öka 100 % på kvällen… Och nu är jag tillbaka igen med inget på kvällen och ökning på morgonen, även om det är minskning av dagsdosen… Eh… hängde ni med där… ?

Idag har Anki och hennes 4-åriga dotter varit här på besök. En liten pratglad busig tjej som höll Anna sysselsatt kan man ju lugnt säga… *s* Det var riktigt roligt att träffa Anki igen, det var nästan ett år sen sist! Hoppas det inte dröjer lite länge till nästa gång.

När Anki åkte hem så åt vi lite mat, gårdagens ungspannkaka, och sen gjorde vi varsitt kort till Jennifer som är på läger. Det är tradition att hon och Alexander får kort av mig när de är där. Ledarna brukar skriva att det är uppskattat, så det är klart man vill glädja lite. Jennifer är ju där utan Alexander i år, eftersom han jobbar, och jag tror att hon “förväntar” sig ett kort… kanske två…

Nu ska jag och Anna krypa ner i sängen och mysa lite, se på O.C och bara “vara”. Jag hoppas att vi båda mår bättre senare. Vi vill greja lite med vårt bröllopsprogram, som vi håller på med. Det är jätteroligt att göra ordning allt inför bröllopet. Men jäklar vad det är mycket att tänka på… Och vi har säkert glömt massor, även om det känns som att vi har tänkt på allt.

Igår när Anna kom hem från psykologen så rusade hon in genom dörren, och slog igen den med en smäll, kastade sig in på sängen, med skor och allt, och fick en jäkla panikångestattack igen. :worship: Hon låg och hyperventilerade och skakade. Jag tycker så jäkla synd om henne att hon är tvungen att stå ut med sina jobbiga attacker. Mina är lite “lugnare”. Även om de är jobbiga som fan, så är jag iaf vid medvetande hela tiden.