Det är svinkallt i tågkupen. Jag har varit vaken största delen av natten, för att jag frusit så. Nu har jag dragit på mig byxor och två tröjor. Stod ute i gången ett tag för en halv timme sen, där var jättevarmt och skönt mot väggen där elementet var. Kl är drygt halv fem och jag har varit vaken i över en timme. Tåget är framme vid sju.

Tanden värker så jag tror jag blir galen. Jag åt en toast för en timme sen, och minsta lilla bit som fastnar i tanden, gör så det spränger i hela kinden och skallen.

Nä, jag ska se om jag kan slumra lite till i man timme innan det är dax att stiga av tåget. Nattinatti

Jag ligger i en underslaf i en sexbäddshytt på tåget till Östersund. Jag har mått bättre kan jag ju lugnt säga. Kroppen skriker i panik. Anna mår skitkass, massa ångest, så jag försöker bita ihop för att inte hon ska behöva tänka på mig. Hon har nog med sig själv just nu. Min älskade fru.

Vi fick låna en film av vår ena hyttgranne, så vi har sett på den. Före det klippte jag lite uppstämplade motiv som vi tagit med oss, för att få tiden att gå. Och framför allt för att få nåt annat att tänka på.

Det ska bli skönt att få komma upp till Annas föräldrar, och slippa alla tunga ok som hänger på axlarna. Bara behöva tänka här och nu på nåt sätt. Jag är sjukskriven från Eductus. Jag kan inte ta mig dit, det ger mig trippel ångest. Jag fattar inte varför, men så är det. :(

Jag hoppas att jag kommer att må bra i Östersund, och att jag slipper ångesten. Vi har med oss tre väskor med scrapsaker, scrapping är verkligen helande för själen. Sen ska vi till en kropp och själ(?) mässa och göra kort där. Vi ska dit med Annas mamma, och jag hoppas det går bra med tanke på min jävla ångest som kommit tillbaka som gubben ur lådan.

Att ångesten och panikångesten kommer tillbaka, resulterar tyvärr i att jag blir feg, att jag inte tror att jag klarar nåt. Att jag bara blir en liten kyckling i ett sprucket äggskal, men en kuslig värld utanför sprickorna. En värld som knappt accepterar att man är en rädd liten kyckling som bara skakar och gråter av ångest. På nåt sätt verkar det inte vara ok.