Pyramider, riddarspel och flamencodan

3 Feb
3
         

Dag 3/8: Lörd 28 jan 2012

Denna dag hade vi tänk ta ett dopp på hotellets tak, efter frukost. Men det var ganska kyligt och blåsigt trots 20 plus, så vi struntade i det. Vi käkade mackor köpta nybakta i butiken tvärs över gatan. Frugan väckte mig efter hon hade handlat.

Sen var det dusch och make up innan vi var på väg ut igen. Idag stod Pirámides de Güimar i Güimar och Riddarspel med mat och flamencodans i San Miguel på schemat. Vi hade även bestämt oss för att hyra bilen i tre extra dagar. Vi skulle lämna tillbaka den på söndag, men behöver den i veckan oxå.

Hos biluthyrarna tvärs över gatan från hotellet stod nu en annan kvinna. Hon var om möjligt ännu trevligare och mer hjälpsam än kvinnan vi hyrde bilen av igår. Hon förlängde vårt kontrakt tills på onsdag, och vi behöver inte lämna nycklarna förrän senast 06.00 på torsdag morgon. Så innan vi lägger oss på onsdagen blir ju bra.

Vi fick våra rabattkuponger till det vi skulle göra idag. Pyramiderna var två till priset av en. Riddarspelen fick vi ungefär hundra kr billigare. Kanon! Vi stod och pratade ett tag med kvinnan innan vi knallade ner till bilen som vi parkerat några gator ner igår kväll.

Pirámides de Güimar var mycket mer och häftigare än jag/vi förväntat oss. Vi kom lagom till att de skulle visa en film på en kvart om norrmannen Dr. Thor Heyerdahl och hans expeditioner över Atlanten och hur han utförde en serie observationer av pyramiderna. Mycket intressant.

Vi tog en promenad i den botaniska trädgården runtom Pyramiderna, och där fanns riktigt häftiga växter; träd, blommor och buskar. Pyramiderna har såklart en alldeles egen historia.

På em åkte vi genom slingriga vägar utmed bergväggar där det var väldigt varierande boenden. Det var allt från slottliknande hus till ruiner. En del hus, eller fort som jag kallar dem såg nästintill obeboeliga ut, men där låg hundar i hundkojor som nästan var mindre än djuren, och tvätt hängde på taken.

Det var bra mycket mer spännande att åka den vägen som tog längre tid, än att ta motorvägen; ”AutoPista”. Vi stannade många ggr och släppte förbi bilar på den smala vägen, vi ville ju kunna stanna när vi ville för att ta kort och beundra eller förundras över hur det såg ut.

När vi insåg att dessa häftiga bergvägar skulle ta för lång tid så tog vi oss ner från berget på slingervägar med ständiga U-svängar, till AutoPista. Där var det iaf en hastighet på 120, så vi skulle inte komma för sent. Faktum var att vi var framme i San Miguel hela två timmar före medeltidsspelen skulle börja.

Vi parkerade bilen utanför borgen där vi skulle tillbringa kvällen. Anna spelade lite i sin iPhone och jag passade på att skriva in lite dagbok i anteckningar. Det är sååå frustrerande att inte kunna gå online ens för en liten liten stund. Jag vill kunna lägga upp min dagbok, men det går verkligen inte. Jag har noll connection med nåt internet. Varken mitt eget i iphonen eller nåt annat.

Innan vi gick in i borgen, så fick vi varsitt gult tyg med hål för huvudet att hänga över oss. En del fick svarta. Vi var först vid entrén, och blev oxå visade in först. Vi fick de bästa platserna längst fram, längst ner i mitten. Bra det, jag skulle ju fotografera.

Det ingick ju mat i priset. Förrätt, huvudrätt och efterrätt. Men, det lät finare än det var, den var ingen höjdare. Usch rent ut sagt! Förrätten var en minibaguette som var stenhård, plus en skål med soppa. Soppan var det godaste av det vi fick att äta, men den smakade ungefär som ärtsoppa och var även lik i konsistensen. Troligen någon grönsakssoppa av nåt slag.

Huvudrätten var en kotlett, troligen lamm? En halv potatis och en kycklingklubba. Men, inget var kryddat med något. Inte ens med salt, så det var rent ut sagt vidrigt. Lammkotletten smakade jag inte ens på, det är inget som tilltalar mig alls. Men Anna beskrev smaken och… Hu… Potatisen gick inte att äta, och jag älskar potatis i alla former. Jag åt lite kyckling, men till och med den smakade rätt illa.

Showen var iallafall värd priset. Jag skrev om sekter härom dagen, och här blev vi indelade i två ”lag” på varsin sida av arenan efter vilken färg vi hade på våra tygstycken. Jag skojade och sa till Anna att, är det här som att bli indragen i en sekt.

En kvinna, visade upp konster med en häst. Hästen var otroligt duktig, och jag intalade mig själv att den blivit lärd endast genom belöning och inte genom någon form av bestraffning. Jag har väldigt svårt för cirkusliknande evenemang egentligen, eftersom jag är övertygad om att djuren på ett eller annat sätt troligen far illa.

Hästen kunde räcka ut tungan, den kunde dansa, backa, gå i sidled, gå ett steg upp för trappan mot läktaren där vi satt, den tog av en filt från ryggen som kvinnan la dit, den nickade och skakade på huvudet.

Sen var det dags för riddarna att inta arenan mellan läktarna där vi i publiken satt. De gula på ena sidan och de svarta tvärsöver. På ena kortsidan satt kungen med sin drottning. Ett par dvärgar var medhjälpare och en dvärg hade en egen föreställning där han lät eldfacklor slicka kroppen. Slutligen svalde han elden.

Riddarna visade upp vad de kunde för konster på hästryggarna, och självklart var det traditionella riddarspel där de gula tävlade mot de svarta. Det är här de sektliknande egenskaperna kommer in, som jag skrev om lite högre upp. ;] När det gick bra för de gula riddarna så jublade vi på den gula sidan och klappade händerna, och när de svarta red förbi oss så buade vi.

När detta var slut, så bytte vi lokal till en restaurang i samma borg. Där var en stor scen och vi lyckades få platser längst fram även där. Tre män och fyra kvinnor visade upp Flamenco-dans, och det är så otroligt vackert och sexigt. Jag älskar att titta på dans överhuvudtaget, men detta är verkligen imponerande.

Ena mannen dansade själv och steppade på slutet, och det gick så fort så det var helt otroligt! Mycket fascinerande och jävligt snyggt! När även detta var slut, så tog vi vår lilla hyrbil och åkte en dryg timma tillbaka till hotellet i Puerto del la Cruz.

Klicka på första fotot för större foton, text och för att kunna bläddra.

Comments:

  1. Lisa Says:

    Om du funderar ang. hästens konster så kan jag lugna dig med att det går inte att lära en häst utföra dessa konster under ”spöstraff”. Den skulle ALDRIG och då menar jag ALDRIG frivilligt göra allt detta under något som helst tvång!

    En häst är många gånger starkare och tyngre än en liten fjuttig människa och gör som den vill – om den vill.

    Detta samspel ni såg är beundransvärt och intränat via lek och BERÖM – tro mig! :)

    [Svara]

  2. Milo Says:

    Jag hoppas verkligen att det är så. Har ju sett på film hur de slår på elefanter för att lära dem saker, och de är ju mycket större än en häst.

    Men det var otroligt häftiga konster dessa hästar kunde. Faschinerande att se.

    [Svara]

  3. Milo Lilja – Den nakna sanningen ur en kvinnas ego Says:

    […] mig lite för att jag var vrålhungrig. När vi var på Teneriffa för två år sen, så var vi på medeltidsspel i en borg i San Miguel. Där var det lika smaklös/inte god mat. Det kändes lite samma. Dock såg maten här betydligt […]

Add comments: