Den 15 September, 2012 klockan 0:00 | 2 Kommentarer »
Skrivet i Föräldraskap, Hem ljuva hem, Ute på äventyr
   

 

Söndagen 19:e augusti, dagen för Alexanders flytt 30 mil ner till Skåne. Eftersom jag egentligen skulle jobbat på söndagen, så hade vi bestämt att vi skulle åka vid halv fem. Nu var jag hemma från jobbet för att jag fick ryggskott på lördagen, men vi åkte iallafall inte förrän på em.

Alexander och Anna packade vår lilla golf med alla Alexanders saker. Han är så långt ifrån materialist man kan komma, så han äger ungefär en bananlåda med personliga saker, en säck med kläder och sin dator som han gärna pimpar med dyrbara tillbehör.

Vi åkte från stan vid fem. Min rygg tyckte det var en mindre bra ide att knö sig in i en bil, men jag försökte sätta mig så bekvämt det bara gick. Alexander var tvungen att flytta just denna dag, eftersom skolan började dagen efter.

Vi kom dock inte så långt. Vi fick soppatorsk precis när vi kom in i Göteborg. Bilen började hosta, så vi insåg att det var läge att svänga av stora vägen, så vi åkte in mot Olskroken. Bilen stendog på en bro där, så de två med friska ryggar fick putta bilen och jag fick styra.

Det låg en Statoilmack en liten bit ifrån där vi fick stopp så Alexander och Anna putte bilen dit. Vi tankade full tank, och försökte starta bilen, utan resultat. Vi fattade inget. Plötsligt rök det som fan från huven. Anna öppnade den och där under… brann det! Jag och Alexander gick ur bilen, ifall den skulle få för sig att explodera. Med vår tur så kan man aldrig vara nog så säker.

En kille från macken kom ut och tittade lite under huven. Han hade dock inte befogenhet att göra något. Anna ringde snubben vi köpt bilen av och fick då veta att om man får soppatorsk på en dieselbil, så MÅSTE man lufta systemet för att dieseln ska rinna fram ordentligt. Spännande… Hade vi ingen aning om.

Anna skruvade på lite muttrar, och ett rör satt kasst till och fick av. Det var en man som stannade och tittade och som sa att det röret är billigt på skroten och lätt att byta ut. Ok, alltid något… Men lufta något system lyckades vi inte med.

Under tiden som vi stod där, några timmar, så var det en bil som backade på oss. Jag kände hur vår bil rörde på sig av tyngden från den andra bilder, och såg hur hon backade rakt in i vår bakskärm. En tjej i min ålder var det, och jag sa att hon kunde ge mig en femhundring på plats så slipper hon ta kontakt med försäkringsbolaget.

Hon skulle fixa nån som kunde föra över pengarna. Under tiden kom hennes morsa och gav mig luren. I andra änden var en man som upplyste mig bl.a. om att det minsann bara skulle vara att polera på repan så skulle bilen bli vit igen. Eh, eller hur! Det var repor så färgen hade SKRAPATS bort. Men han gav sig inte. Till slut blev jag förbannad och sa till honom att “I helvete heller att det går att fixa så lätt, jag ser ju hur det ser ut.”

Till slut fick jag i alla fall fyrahundra kronor. Repan? Den skiter vi i, eftersom bilen ändå är gammal och skruttig. Men, pengarna passade bra som delsumma för att hyra en bil så vi kunde komma ner till Skåne. Det fanns ingen som kunde hjälpa oss att bogsera vår bil till Skövde.

Efter några mindre roliga timmar på Statoilmacken så var klockan plötsligt kväll. Vi hyrde då en liten bil, Alexanders saker flyttades över och sen bar det av mot Skåne igen. Vi anlände till rätt adress i Båstad vid halv ett på natten.

Alexanders saker packades in. Jag gnällde nog mest över min onda rygg och tittade på när Anna och Alexander bar sakerna. Vi hälsade på snubben som ägde boendet, sen sov vi.

Morgonen efter körde Anna Alexander till Munka Ljungby till skolan. Alexander tyckte att hans nya hem var fint, men det var för jäkla långt till skolan. Först skulle han behöva gå 1,5 km till bussen, och sen skulle bussen, som han även fick byta, ta 1,5 timme till skolan.

Jag tyckte det skulle kännas skitjobbigt att lämna Alexander där, och veta att han inte var helt nöjd. Så… Både jag och Anna snurrade på internet och letade efter boende som låg närmre skolan. Och yes!! Det fanns det!

En lägenhet i en källare till en barnfamiljs boningshus. Helt perfekt storlek. 3000 kr i månaden inkl allt, även internet om man nu önskar det. Huset låg i Ängelholm, ca en kvarts bussresa till skolan. Perfekt!

Ägaren till huset hade lovat en kille att få höra av sig denna dag, så hon sa till oss att han får till kl 12 på sig. En minut över 12 ringde jag igen, och lägenheten var Alexanders! Härligt!

Anna packade in alla saker i bilen igen, och jag ringde killen som ägde stället vi hade övernattat på. Jag förklarade läget och sa att Alexander hade fått rum på skolan. Det kändes ju jättedumt att först komma dit mitt i natten, och sen inte ens vilja bo där. Jag erbjöd iallafall om han ville ha pengar för vår natt, men det ville han (tack och lov) inte.

Vi åkte till Alexanders skola, och kollade runt lite. Vi hämtade honom och körde honom till sitt nya hem. Vi åkte och handlade mat och allt han behövde innan jag och Anna begav oss tillbaka mot Göteborg.

Vi lämnade tillbaka hyrbilen och sen tog vi spårvagnen till Centralstationen och bussen hem till Trollhättan. Vilken tripp! Och ni kan ju bara ana hur min rygg levde efter denna resan. Men, nu är iallafall min älskade son på plats och det är skönt att vi varit med honom i flytten dit och sett var han befinner sig.

2 kommentarer »