Mina barn är äntligen förevigade

Den 11 October, 2012 klockan 15:34 | 2 Kommentarer »
Skrivet i Kropp & Själ
   

 


Nu är äntligen min högra underarm fixad. Det här blev mycket bättre än det var innan, och jag älskar de små dödskallarna som tittar fram lite här och där. Nu måste jag bara hitta på nåt bra som kan bli på resten av armen, mellan alla andra motiv.


Jag har länge velat ha mina barns namn någonstans. Det blev perfekt på varsin underarm, och inte nog med att de har skrivit sina namn själva, det är lite symboliskt på ett sätt till. Alexander är vänster hänt, och hans namn står på min vänstra handled och Jennifer är högerhänt. Perfekt! Det var Alexander som påpekade det.


Jag älskar att leva, och säger ofta att jag aldrig vill dö. Jag vill bli iallafall minst 300 år gammal. Så, texten “LOVE LIFE” på mina fingrar var ett lätt val. Jag gillar sån gammal oregelbunden skrivmaskinsstil. Och så en liten dödskalle i bokstaven “O”. Jag älskar ju dödskallar. Även text på fingrarna har stått på önskelistan länge.

Det känns roligt med lite nya tatueringar oxå, och inte bara tillfixning av gamla fula. Supertack Linda!! <3

2 kommentarer »

2 Kommentarer till “Mina barn är äntligen förevigade”


  1. Snyggt! Särskilt det på fingrarna :) o kul ide att dina barn fick skriva de själv, alltså roligt att ha deras handstil :)

    Kram

    [Svara]


  2. Snygga tatueringar du har!! Gulligt att de har skrivit namnen själva så där dina barn. :-) Jag skulle vilja ha en tatuering åtminstone, men vet inte hur det är när man har diabetes, om det är större infektionsrisk då? Gillar att du har Gollum också. Han faschinerar mig otroligt, fastän det är en sagofigur. Hans väsen är det nåt särskilt med tycker jag som påminner om en mycket rädd och oskyddad varelse som blivit krävande på grund av det.

    [Svara]


Skriv gärna en kommentar!

Jag svarar på kommentarer i samma inlägg där du skrev,
då jag vill att det ska bli en helhet i diskussionerna.

Jag respekterar att alla inte har samma åsikter som mig, och kritik kan vara konstruktiv. Jag lyssnar på det ni säger, och jag är inte sämre än att jag kan ändra mig om jag har fel. Är det något jag vill lufta mer, så blir det troligen ett nytt blogginlägg som svar på din kommentar. Om du gör elaka påhopp tar jag bort dina ord.