14
Feb
Tar mig för bröstet
och känner hur luften
rör sig ner i mina lungor
Uppfyller mig
med luften vi delar
Luften som är din och min
Mitt hjärta slår extra hårt
i mitt bröst
och du ler
Min kropp fylls av fjärilsbeklädda bubblor
när våra läppar möts
Jag ler för mig själv
när jag tänker på framtiden
som är vår
Din famn är min trygghet
Dina blickar min lycka
och din närhet min framtid
Jag är lycklig med dig
Skriven av Anna Lilja 31/1-09
14
Feb
Nu undrar ni säkert.. vad gör den där galningen vaken klockan 04:50 på morgonen.. Ska hon upp och jobba.. Nej.. har hon överhuvudtaget gått och lagt sig.. Nej det har hon inte.. Och varför inte, tänker ni då. Jo det ska jag berätta för er.. Jag har en fru, som inte kan slita sig från datorn och vägrar släppa mig härifrån.. Hon vill somna med mig, men om jag inte sover snart kommer jag somna fortfarande skrivandes i min blogg och då vet man aldrig hur det kan gå..
Så nu ska jag göra ett försök till att få henne att vilja sova.. Och om det inte funkar, hämtar jag klubban i källarn.. 
Fortsätt att sova därute ni som kan! Och akta er för sömnvägrerskan Milo! 
Massa kramar Anna
Upplagt i Kategori Dagbok11
Feb
Dagen började inte som den borde.. Blev väckt av frugan som frågade vad jag fortfarande gjorde hemma.. Sprang iväg till bussen, kom till Dagsjukvården och landade… Inte riktigt på det sättet jag hoppas.. En stor klump i magen, bara växte och växte och växte.. Svårt att andas, svårt att tänka, svårt att fokusera.. Rädsla.. Jag klarar inte det här.. Jag orkar inte det här… Stängde in mig själv.. Bad om att få gå hem.. Ringde min fru..
…När jag kom hem möttes jag av älsklingens röst.. Kom och lägg dig här hos mig.. Kröp ner i hennes varma trygga famn och grät mig till sömns..
När jag vaknade fick jag ett ryck.. Nu skulle jag vara världens bästa hemmafru.. Gick ner och köpte frallor & fixade frukost, pysslade lite, lagade middag, pysslade lite till, gjorde kladdkaka, pysslade ännu mer, bakade scones & landade sedan framför datorn..
Så här sitter jag nu & säger till er, jag är stolt över mig själv en dag som denna.. Ni kanske inte förstår varför, men det gör mig inte mindre stolt.. 
Massa kramar Anna
10
Feb
Det är kanske så som det sägs
att vi inte passar in
i varandras liv
Att vi inte är gjorda för varandra
Att vi inte är i närheten av en saga
och ännu längre ifrån
ett lyckligt slut
Ändå glittrar dina ögon
när du ler mot mig
Jag skrattar till
och döljer mitt ansikte
för att inte visa
att du gör mig galen
Min hand bredvid din
Dina armar runt min hals
Mina händer på din rygg
Din mun viskandes vackra ord i mitt öra
En beröring
får hela min kropp
att skälva
och tanken på nånting mer
är ofrånkomlig
om än omöjlig
Jag vet
Jag vet
Du älskar honom
Jag vet
Och du skulle aldrig
älska nån som mig
Jag vet
Du vackra människa
Du enastående varelse
Kanske är jag bara korkad
Kanske betyder du ingenting för mig
Men jag rodnar när du ler
Skriven av Anna Lilja 17/10-08
9
Feb
Jag var på Dagsjukvården idag och vi har alltid ett tema varje vecka. Denna veckas tema är Självförtroende & Självdistans… Jag tycker att det är så intressant att det hela tiden sägs att man ska försöka bygga på sitt självförtroende, att man ska vara stolt & tycka att man är bra på saker och ting.. Men så fort man råkar säga att man tycker att man är bra på något så får man många konstiga blickar.. Det är den där jävla jantelagen.. Vi är så jävla försvenskade.. Man ska alltså tycka att man är bra, men man får inte säga det. Och om någon annan skulle få för sig att säga att man är bra så ska man gärna säga att: “Nejdå.. jag är inte så bra”…
Sen så är det här med snygghet… Som är ännu mer tabu… Du skulle bara våga påstå att du är snygg, då ses du som kaxig & för självsäker.. Jag menar inte att man ska gå runt och säga att man är snygg hela tiden och säga att man är bra på allt. Jag tycker bara att man ibland måste erkänna för sig själv & även för andra att man är bra, att man är fin. Jag tror att om det var mer okej att säga såna saker, så skulle färre personer ha dåligt självförtroende..
Jaja.. hoppas att det inte bara blev en massa svammel, utan att ni faktiskt förstod någonting av det jag skrev..
Massa kramar Anna
Upplagt i Kategori Dagbok | Inga kommentarer »När min hud
brändes sönder
av giriga händer
fanns du där
lindrade min smärta
plåstrade om mina sår
med dina varsamma ord
När dina ord
inte längre finns här
för att lugna mig
gör kroppen ont av kyla
och saknad
Såren har nu blivit
till stora ärr
för att dom aldrig
fick läka klart
Kanske saknar du inte
mina ord eller närhet
Kanske är det bara jag
som tänker tillbaka
minns dom stunder
då dina ord betydde allt
Kanske är din kropp
för full av berusningsmedel
för att du ska minnas
allt vi delade
Jag kommer alltid att minnas
vad du betydde för mig
Men alla gånger vi har legat
och förstått varandra
känns numera suddiga
som en dröm jag drömt
för att slippa känna mig ensam
Vår tid är förbi
Det såg du till
när du gick din väg
och valde ruset framför mig
Skriven av Anna Lilja 7/2-09
8
Feb
Jag sitter och väntar på att min fru ska bli klar vid datorn.. Hon är så söt när hon koncentrerar sig, hon får den där rynkan i pannan, hennes ögon letar över skärmen i 180 & hennes ögonbryn sänks en aning.. Jag ska leva resten av livet med denna underbara kvinna.. Tänka sig att hon skulle välja just mig.. Mig av alla.. Bara en helt vanlig tjej..
Vi ska titta på Greys anatomy säsong 4. Det är bara såå bra! Älskar Grey’s anatomy. Är nog min favoritserie för tillfället.. Frugan är inte lika noga med den, jag tror att hon har Desperate Housewives abstinens om jag ska vara helt ärlig.. Sen hade hon nog hellre sett på One Tree Hill också, som vi just såg ut säsong 2 av.. Men ikväll får det bli Grey’s!
Nu ska jag ta och slita min fru från datorn, så att vi hinner se något innan jag ska upp till dagsjukvården.
Upplagt i Kategori Dagbok8
Feb
Tala mig in i din famn
låt dina ord visa mig vägen
till hopp och värme
Slut din famn om mig
Vagga mig till tröst
Håll min hand
din strålar trygghet
Obehindrat av skäl att ta distans
förs jag in i din famn
Andas ut
För första gången på länge
eller kanske
för första gången nånsin
Låter hjärtat styra
kroppens rytm
Hör min egen andning
Lugn
utan motstånd
sitter jag där när gråten kommer
Tårar glider ner för mina kinder
som en segelbåt på öppet hav
Dina händer smeker min rygg
Ensamhet är inte nödvändigtvis tomhet
Jag reser mig upp
vet att ett tack inte räcker
“du räddade min värld”
hade jag kunnat sagt
men jag gick
Dina ögon lyser förståelse
när din blick tar farväl
Jag fångar en tår
innan den liksom dom andra
sluter sig till pölen på golvet
Den är speciell
som du min vän
Vi blir nog aldrig vänner
men jag har inget annat ord
att beskriva dig med
Skriven av Anna Lilja 31/3-08
8
Feb
Jag älskar att vakna till hennes underbara röst som frågar om vi ska kliva upp och äta frukost.. Jag öppnar ögonen och hon ler mot mig med sömnen i ögonen och pussar mig försiktigt på munnen.. Jag älskar att vakna bredvid denna underbara kvinna varje morgon och spendera varenda vaken minut vid hennes sida.. Hon är min kärlek, hon är min fru och jag är lyckligast i hela världen..
När jag tittar mig omkring i våran lägenhet så ser jag bara lådor, lådor, lådor… Tomma lådor, fulla lådor & halvfulla lådor.. I dom halvfulla lådorna kan man någon gång ibland hitta en sömnig katt.. Flytten närmar sig och det är fortfarande så mycket att göra.. Jag kan säga att nu förstår jag att min fru är 15 år äldre än mig.. För hon har 15-års mer skit samlat än vad jag har.. Det är roligt att packa faktiskt, även om det är roligare att packa upp.. Men jag vill bara ha lite tid till pyssel! Gärna nu!
Den här månaden är jag Designer åt Skogstokiga! Dom har såå fina stämplar! Nej.. nu tog mitt pysselsug överhanden trots ett tappert motståndsförsök…
Massa kramar Anna
Upplagt i Kategori Dagbok7
Feb
Jag har varit så av och på när det kommer till bloggandet.. Det har verkligen gått i perioder.. Har inte haft tid, lust eller någon motivation för att lägga upp saker på bloggen. Men nu har jag skapat mig ett nytt utseende och bloggandet kändes plötsligt rätt igen.. Jag tänker inte lova några mirakel.. Tänker inte säga att nu jäklar kommer det att uppdateras.. Jag kan bara säga att den som lever får se vad som händer & sker på Anna Liljas blogg..
Jag har inte hunnit med att göra särskilt mycket med bloggen, men tanken är att mina dikter ska komma upp här och att jag ska skriva blogg lite då och då.. Så nu vet ni i alla fall att bloggen är igång.
Senaste uppdateringen var innan bröllopet, innan jag blev en Lilja.. Jag har vant mig nu i alla fall, vid att säga att jag heter Anna Lilja. Tycker att det är ett vackert namn & jag känner mig bekväm med mitt nya efternamn. Det känns som att Anna Forsberg på ett sätt var en annan människa, kanske bara känns så för att man förändras dagligen och det har kanske absolut ingenting att göra med mitt nya efternamn, men ändå känns det lite som om det har det. Jag bär stolt omkring på mitt efternamn & hoppas på att det ger mig en push i rätt riktning..
För tillfället är det mycket flytt & pyssel som far omkring i huvudet.. En massa saker som jag borde göra.. Så jag ska nu ta och slita mig från min nya blogg & istället slå mig ner vid pysselbordet & hoppas att fantasin infinner sig..
Tills vi hörs igen..
Massa kramar Anna
Upplagt i Kategori Dagbok