Häromdagen ramlade månadens gratispaket med OB ner i brevlådan, och även en present från Tampons For Free. En tub från Sensual Balans med en gel som ökar den sexuella njutningen hos kvinnan. Det är toppen att få prova massa olika saker gratis! Och att få OB gratis är verkligen inte fy skam, så jäkla dyrt som det är att köpa.

Om Sensual Balans

Sensual Balans kan även användas dagligen av kvinnor som upplever minskad naturlig fuktighet i underlivet, t.ex. i samband med menopausen. Sensual Balans är inget läkemedel utan en registrerad handelsvara.

Sensual Balans ger en värmande känsla, intensifierar känsligheten i intimområdet och motverkar torrhet då den återställer den naturliga fuktigheten i underlivet. Sensual Balans finns i en 30 grams tub.

För ökad sexuell njutning: Massera in en liten mängd Sensual Balans intimgel på klitoris samt de yttre blygdläpparna ca 5-10 min före samlag. Frekvent användning ger ökad effekt. Gelen kan användas i samband med förspel.

För ökad sexuell njutning hos kvinnor som upplever minskad naturlig fuktighet i underlivet, t.ex. i samband med menopausen: Massera in en liten mängd Sensual Balans intimgel på klitoris och de yttre blygdläpparna 1 gång per dag i 4 v.

Sensual Balans är paraben- och parfymfri.

Källa: Sensual Balans

Bilderna kommer från Tampons for free

Vi har en rishög till salu. Sist vi satt i den startade den, har alltid startat som en klocka. Vi måste bli av med den snarast. Nån? 1000 spänn!? Lite små skvanker. Kanske man kan ha den som renoveringsobjekt eller reservdelsbil?

Vi köpte den för nåt år sen för 4500 kr. Nu kastar vi den över dig nästan gratis! Slå till! Först till kvarn!

Den som är på bilden är jag lycklig ägerska till. Fast svart. Köpt på Lindex. Enda bh’n i hela jäkla affären som jag nästan kunde ha. Den är liiite fel i storlek, hade velat ha en kupa större och en storlek mindre runt om. Men men. Den är skön och den funkar. Jag ska använda den att bada i på Teneriffa tänkte jag.

Jag hade hoppats på att kanske kanske hitta en billigare bh här i stan i en vanlig butik. Men nähä då… 499 jävla spänn. För EN bh. Galet. Tyvärr var det tvunget eftersom alla andra jag äger är helt sönder. Det saknas hyskor, bågarna har åkt ur, de är för stora runt om, för små i kuporna eller helt enkelt stora hål i.

Jag hittade en till bh, på KappAhl. Den kostade bara 149 kr, och så billig har nog ALDRIG en bh till mig varit. Men tyvärr var den ännu lite mer fel i stlk än den dyra. Dock satt den ungefär där den skulle, så jag slog till. Den är åtminstone hel, att brösten pöser över på utsidorna är väl petitesser.

Jag vill verkligen operera mina bröst så de blir mycket mindre. Och fastare. När de ändå håller på kan de skära bort lite mage oxå.

Och nu undrar jag hur i hela världen jag kan skriva ett långt helt inlägg om ett par bh’ar, som inte ens passar. Shit happens!

Sedär ja! Då har jag blivit en studererska. Jag fick antagningsbeskedet idag. Jag har kommit in på 700 poäng. Heltidsstudier är 450 poäng. Men det är om man behöver CSN man behöver bry sig om poängen.

Jag ska läsa på distans, samtidigt som jag jobbar, och kommer ju ha min lön, så jag behöver inte CSN. Självklart kan jag inte läsa 700 poäng samtidigt, det blir för mycket på en gång. När jag sökte så var alla kurser fulla, så jag slängde in ansökan på alla i hopp om att komma in på någon.

Jag har ringt och tackat ja till tre av kurserna.

• Omvårdnad 150 poäng
• Vård- och omsorgsarbete 200 poäng
• Arbetsmiljö och säkerhet 50 poäng

Så den 9:e januari börjar jag studera. Är det någon som har några käcka böcker till kurserna ovan att låna ut/sälja, så vore jag väldigt tacksam.

Den här byggnaden var förr i tiden “Trollhättans lasarett”. Men det var länge sen nu. Jag kommer ihåg när de höll på att bygga om inne i huset, hur skitigt det var då. På alla plan.

På den tiden, tror det var runt 1989, och jag var 17 år, så jobbade jag för ett städbolag som hette Stivab Städsevice. Jag vet inte ens om det finns kvar. Det var min dåvarande, numer döde pojkväns far som chefade över det företaget. Jag städade i det här huset då. Byggstäd är inte roligt kan jag tala om.

Jag städade även på andra ställen; köpcentret på Lextorp i Trollhättan skurade jag golvet i och fixade sopor osv på nätter. Jag städade Vattenfalls kontor, Garvaregatans djävulska femvånings trappuppgångar i sten. Med mera…

Hur som helst, i veckan som gick var jag där, för nu är det bl.a. LärCentrum. Jag lämnade in min ansökan för att få stå i kö till olika kurser, så jag kan bli undersköterska. Jag ska läsa in Omvårdnadsprogrammet på distans under tiden jag jobbar hade jag tänkt. Jag måste ha en utbildning för att få behålla min fasta tjänst jag har fått, plus att jag då även höjer min lön en smula.

Jag vet att alla kurser redan är fulla, så nu hoppas jag att det är någon som hoppar av på några av kurserna. Så håll tummarna att jag kanske kan börja plugga inom ett par veckor.

Jag tycker synd om alla djur på nyårsnatten, till exempel hundar och katter som ofta är rädda när det smäller. Visst kan man säkert lära många att det inte är farligt, men det känns korkat att tro att man kan lära alla per automatik! Tack och lov för dem som faktiskt inte blir skrämda, men de stackarna som aldrig fått lära sig eller kunnat lära sig.

Är det då hundarnas fel att mattar och hussar inte tagit tag i det, eller att hundarna helt enkelt ÄR och förblir rädda utan att ha förmågan att kunna tycka att det är ok. Det är inget som är naturligt i ett djurliv. Ska de lixom bara “få skylla sig själv då eller?” Hur vet människan att djuret inte våndas i tysthet?

Det finns alltför många idioter som smäller i närheten av hundar för att det är roligt att se dem hoppa av rädsla. Jag önskar man kunde skrämma skiten ur de människorna, oftast yngre killar. Jag såg senast förra veckan exempel på detta.

Ett par yngre killar smällde smällare när en hundägare med sin hund gick över vägen. Hunden formligen studsade fram och tittade sig omkring. Hänsyn var inget ord som fanns i dessa killars vokabulär tyvärr, så de brydde sig föga om hundstackarn. De skrattade och slängde några smällare till.

Jag ville bara stanna och slita upp bildörren och skälla ut ungjävlarna! DÄR brister det verkligen i uppfostran. Hur kan man njuta av att se ett djur må dåligt, hur kan man ens komma på tanken att skjuta några smällare till när man så uppenbart ser rädslan.

Personligen ser jag inget nöje överhuvudtaget med att se på när alla pengar går upp i rök. Jag ser inte, har faktiskt aldrig sett tjusningen eller fascinationen med alla dessa smällare, raketer och tårtpjäser som folk är helt galna efter. Visst kan det vara vackert, men det finns annat som är tusen ggr vackrare, och som inte skrämmer våra djur. Skänk pengarna till nåt vettigare istället, kanske djurhjälporganisationer. ;)

Våra pälsklingar Tindra, Mowgli och Zpiky.
Det är inte ofta man lyckas fånga dem alla tre på samma bild.
De nedre bilderna har jag snott från Google.

Fyrverkerihistoria

Fyrverkerier är kända sedan tidigt 1400-tal i Europa. Krutet kom till Europa på 1200-talet. Seden kommer ursprungligen från Kina, där krutet troligen uppfunnits långt tidigare. I Kina används smällare, som ett sätt att skrämma bort onda andar vid många händelser som begravningar, bröllop, invigningar och start på festligheter.

Troligen spreds tekniken via de gamla handelsvägarna till Europa. Européerna har sedan utvecklat tekniken vidare. Idag sker den största delen av världens produktion i Kina, men även Italien, Spanien, Indien och andra länder har en egen produktion av mindre volymer. I Sverige tillverkas numera endast specialprodukter på några få ställen, oftast endast för företagens egna användning.

Källa: Wikipedia

Säga vad man vill om att det är fel att stjäla från någon för att ge andra, men jag tycker filmen är helt underbar! Jag tycker om iden, och jag älskar sagan om Robin Hood oxå. Jag är av den åsikten att man ska dela med sig om man kan. Varför ska någon vara skitrik när andra lider av fattigdom.

Jag har själv smakat på fattigdomen och levt under existensminimum i hela mitt liv. Jag har nu, för första ggn i mitt 39-åriga liv en riktig anställning. Mina barn har fått stå tillbaka många ggr när pengarna inte räckt. Jag har fått göra avkall på sånt jag hade önskat att jag hade råd till.

Som till exempel den resan jag och Anna ska göra i slutet av januari. Det är STORT för mig att kunna göra den resan, och även om vi verkligen inte är rika, så FINNS möjligheten iallafall.

Jag har många ggr fått hjälp av soc för att överleva. Jag har fått julmat- och julklappspengar från kyrkan vid ett par tillfällen för att jag inte velat att mina barn skulle vara utan julglädjen i detta kommersiella samhälle vi lever i.

Jag har till och med sålt min kropp för att få pengar till att köpa mat. Det här är saker jag inte berättat öppet innan, men så är det. Jag har överlevt, och det tack vare att det funnits andra människor som hjälpt mig på ett eller annat sätt. Ibland är man tvungen att gå den hårda vägen för att inte gå under.

Jag delar gärna med mig av det jag har, om jag kan. Senast härom dagen betalde jag överpris, det dubbla, för tidningen Faktum som såldes av en troligen hemlös kvinna utanför Ica här i Lödöse. Har jag pengar, så köper jag ALLTID den tidningen när jag ser en försäljare. Och det kändes inte ens i min plånbok att betala extra. Jag gladde istället en medmänniska.

KURIOSA: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

…är en berättelse av Tage Danielsson i Sagor för barn över 18 år, utgiven 1964. 1975 gjordes en animerad film. Filmen har visats varje julafton sedan dess i Sveriges Television.

Den fjortonårige Karl-Bertil, som är en stor beundrare av Robin Hood, tar på sig sin fars något för stora tomtekläder och delar ut rika människors julklappar i slumkvarteren. Dessa gåvor är paket som han har smusslat undan under sitt feriearbete på postens paketavdelning, och vilkas adressaters inkomster han kontrollerat i taxeringskalendern. Hans far, som är varuhuschef, blir upprörd över sonens brottsliga tilltag, men det visar sig att de rika som berövats sina julpaket mest är glada över att slippa dem.

Filmen innehåller ett antal anakronismer, alternativt omedvetna felplaceringar av detaljer. Några visuella detaljer i filmen tyder på att historien ska ha utspelat sig under andra världskriget: bilden på En svensk tiger, gengasaggregaten på bilarna och nazistflaggorna i julgransdekorationerna, minst en svastika kan även ses hänga i ett slags flaggband efter den taxi Tyko hyr åt sig själv och Karl-Bertil till deras reprimandstripp.

Taxeringskalendern som Karl-Bertil använder för att kontrollera folks årsinkomst är från 1942. Det nämns även att Karl-Bertil studerar i läroverket, en benämning som avskaffades i och med grundskolans införande 1962.

Å andra sidan pekar andra detaljer på att historien utspelas senare: Sartres självbiografi utkom först 1964 och julsångerna som strömmar ur TV:n kan vara ett avsnitt av Nygammalt med Bosse Larsson som hade premiär först 1971. TV-apparater infann sig inte i de svenska hemmen förrän sent på 1950-talet.

En annan aspekt i sammanhanget är att Karl-Bertil är väldigt oförsiktig med glaspaketen han sorterar i början av historien. Det har diskuterats om detta är en medveten plantering av att Karl-Bertil har en annorlunda syn på annans egendom, om det är en set-up till varför han sedan stjäl diverse paket utan att nämnvärt reflektera angående äganderätten. Mer troligt är dock att det är en satirisk kommentar till att posttjänstemän ibland är oförsiktiga med de paket de ska handha.

I december 2002 fanns Karl-Bertil på postens julfrimärken. Samtidigt var det strykande åtgång på de originalfilmceller ur filmen som såldes på Seriegalleriet i Stockholm för mellan 1800 och 2800 kronor.

På den engelska DVD-utgåvan från 2004 saknas scenen med gatflickan Beda Larsson som trycker den randiga sidenslips hon fått i julklapp mot sin barm.

Filmen släpptes på DVD i Sverige 23 november år 2011.

En något smädande karikatyr av Karl-Bertil har en roll i den tecknade serien Myggan, producerad av Kanal 5, där Karl-Bertil framställs under sitt vuxna liv som taxichaufför i Stockholm med grava narkotikaproblem.

Källa: Wikipedia

Jag skulle gärna ta från de rika och ge till de fattiga.

Bad hair day.

Helgen gick undan i ett rasande tempo. Vips så var det måndag och jobb igen. Men, jag har haft en väldans trevlig helg tillsammans med min familj och goda vänner.

I torsdags och fredags var jag hemma och pysslade hela em/kvällen med Pirkko och Nathalie. Både Pirkko och Nathalie har blivit ena riktiga pysslerskor. Roligt som tusan! Nathalie och Jennifer sjöng och Nathalie spelade gitarr för oss oxå.

Anna kom hem från Krokom/Östersund på lördag fm. Jag hämtade henne på tågstationen i Öxnered och sen åkte vi till Willys på Trestad Center och handlade julmat mm. Väl hemma så åt jag frukost och sen fixade vi till vårt hem lite, städning och lagade mat.

Vid fem kom Pirkko samt brorsan med Theriesia och Jon. Jennifer hade Sara här och Alexander hade sin flickvän Mikaela här. Vi mumsade julmat, och drack glögg och mumsade på Annas mammas lussebullar med socker på. Såååå goda! Tack svärmor!

Jag fick superfina julklappar oxå. Andra säsongen av Solsidan och biljetter till Rammstein i Globen nästa år. Av svärmor och svärfar fick jag ett indianhuvud av en kvinna. Det har jag aldrig sett innan. Så vackert!! Det är urmodern som kommer från ett träd säger sägnen.

Biljetterna är inte uthämtade och de var galet dyra. 4000 kr tyckte jag var på tok för mycket, till och med för Rammstein som jag så gärna hade sett live. Men, de kommer troligen igen. Så, först pratade vi om att åka på festival istället, men efter några timmarna letande så insåg vi att det otroligt nog inte var någon festival som kändes hundra bra.

Så nu har vi bestämt oss för att vi ska åka på sen smekmånad istället. Till Venedig. Det ska bli mysigt. I slutet på februari tänkte vi. Nu har jag ju provat att flyga oxå, när TV var med och filmade mig och jag var med i Outsiders.

Kattägd?

Igår söndag pysslade vi, och idag måndag har jag jobbat igen. Jag jobbade mellan 07-16.15, och Anna jobbade mellan 16-21.45, så vi gick om varandra. Som vanligt. Idag har Pirkko varit här igen och pysslat.

Nu måste jag sova, ska upp och jobba imorn igen. Men jag var tvungen att ta ett foto på våra nya snygga sängkläder från Ullared.

Jag måste säga att mandeln till glöggen är godast när man har kört den med mixer så den är jättefint mald, med lite stora bitar i. Jag tycker inte om när den är hackad. Testa detta!!

Ja, så är det faktiskt. Min provanställning har nu blivit en fast anställning. Det är helt underbart! Jag har ett jobb. Jag vet från månad till månad vad jag kommer att tjäna. Jag har en tjänst. Jag kan inte ens i ord beskriva hur glad och lycklig jag är över detta.

Jag jobbar som habiliteringsassistent på SolhagaBy by i Lödöse, och jag trivs som fisken i vatten. Det är givande att arbeta med människor. Och det är otroligt givande att få möjligheten att hjälpa någon annan i vardagen så h*n får ett drägligt liv. Det passar mig bra, mycket bättre än jag nog trodde för flera år sedan.

Men, jag ska börja plugga oxå. Jag ska läsa in Omvårdnadsprogrammet på distans. Eftersom jag bara jobbar ca 73-74 % så har jag ju lite tid över, så det är väl bara att passa på så jag slipper CSN. Jag klurar på om det är något mer jag kan plugga på distans. Och var det finns en bra distansutbildning. Någon som vet? Man kan väl läsa socialpedagogik oxå? Vad mer?

Anna ska oxå läsa (klart) omvårdnad. Hon började ju med det för ett år sen men valde att jobba den här hösten istället för att läsa klart.

Jag ramlade in på Tradera, och där fann jag den! Äntligen! Som jag har letat, överallt. När vi var i Ullared letade jag efter något liknande, nåt som kändes lite mer som jag. Där fanns det såklart inte, men jag köpte ändå två olika väskor. En liten svart skinnryggsäck och en handväska i brunt skinn eller liknande material. Beslutsångest? Jag? Nähäää…

Här är väskan jag letade efter. En slit-och-släng-ryggsäck, i olivgrön canvas, med massa remmar och fickor. Yes! Den var verkligen “jag”.

Bilderna har jag lånat från säljaren Surplusbuy på tradera.

Så, nu väntar jag på att den ska ramla ner i min brevlåda.

Hur smarta var inte dessa ullvantar då. Perfekta för fiske och skytte stod det på Tradera-auktionen. Men, jag skulle nog vilja säga; Perfekta för iPhone! Suveränt att kunna stoppa ut pekfingret för att toucha iPhonen. Men, dessa köpte jag inte.

Jag får helt enkelt nöja mig med de tre (faktiskt fyra) par vantarna jag köpte i Ullared. Det är sant! Ett par svarta skinnhandskar, ett par beige/bruna pälsiga tumvantar och ett par mörkbruna fingerherrvantar. Sonen fick de mörkgrå fingervantarna som jag trodde att jag valde bort.

Beslutsångest var det ja…