Tänkte uppdatera er lite på fronten Våra pälsklingar! De är ljuvliga varelser, och nästan varje dag gör de nåt gulligt/roligt som man vill föreviga på foto. Men, det går ju inte…
Syns det att vi är i flyttartagen? Och Tindra (eller alla katter snarare) älskar höga höjder, så var hittar man henne… jo, uppepå alla kartonger.
Sötisen… Här har hon stenkoll på allt som händer i rummet.
Ni minns den där lilla söta kattungen som flyttade hem till oss…
Mowgli… han som ligger i mitten och blir uppassad… *s*
Så här stor var han i november förra året, och han har INTE slutat växa.
Här är Mowgli, oxå i november förra året… Han har så vacker svans!
Och han är såååå galet mjuk och mysig. Tjock päls som fasen!
Det här kortet är taget nu i februari 2010. Han är verkligen inte en liten kattunge längre. Han har blivit sååå stor, och han växer mer och mer! Han är så häftig! Och han ser mer och mer ut som en Norsk skogskatt i pälsen och manen runt huvudet. Han är ju halv skogskatt. Här ligger han och Tindra och gosar lite…
Mowgli har otroligt stooora tassar. Här kan ni se skillanden på Zpikys små svarta tassar & Mowglis bamsetass.
Zpiky-sötisen får avsluta dagens kattkavalkad. =)
Den 18 november var jag, Anna, Jennifer och Liselotte på Lars Winnerbäck i Uddevalla. Det var sååå jäääävla bra! Han är grym! Älskar honom! Jag har dock inte haft tid eller ork att redigera fotona, tills nu. Så, här kommer lite foton från den kvällens spelning. Uuuuuunderbara Lasse!!!! <3
Anna & jag… två lyckliga men jäävligt svettiga brudar! Det var hot!
Nu har jag äntligen orkat redigera lite foton från julen hos svärföräldrarna i Krokom. Här kommer ett urval av de foton som togs. Har försökt få med alla på något kort iaf. 
Det togs inte sådär överdrivet många foton tyvärr.
Julgranen med alla klappar… det var sååå mycket julklappar!
Det tog flera timmar att öppna dem.
Här är Annas bror Micke och deras mamma Kristina mitt i julklappsutdelningen.
Min goa goa svärmor!
Annas pappa och tillika min underbare svärfar! Känns lite skumt att säga svärmor
och svärfar när det skiljer max tio år mellan oss. Jag har ju, inte helt
underligt vänner i den åldern. *s*
Emil och Annas syrra Emma med sin bebismage.
Jennifer med sötisen Stuffa. Jennifer färgade håret svart innan vi åkte, så nu är det mörkröda ett minne blott. Men, hon passar i detta oxå.
Söta goa lilla Ozzi… Är helt kär i henne… Men hon är gammal och lite sjuk, och det känns skitjobbigt. Hon har fått mig att tänka om när det gäller att ha egen hund… Jag skulle vilja ha en liten tax… fast långhårig och med mjuk päls…
Ozzi ligger och sover på min arm. Såååååå gosig! Hon låg mellan mig och Anna flera nätter och sov. Mys! Jag har visst nästan mer mönster på mina armar än täcket på Ozzi har… *s*
Mina älskade tonåringar Alexander och Jennifer. Här med min dator hemma hos deras “bonusmorföräldrar”. Ja, deras “riktiga” hör ju aldrig av sig så… Skitstövlar! Men, jag har konstaterat att blod verkligen inte är tjockare än vatten.
Jag… gillar inte att vara med på kort längre…
Kanske blir en linslus igen när/om jag blir smalare.
Här är det dax för hemresa från Östersund. Det var 29 minusgrader när vi äntligen kom iväg. Så här varmt och skönt var det i genomgången mellan vagnarna på tåget…
Teknikens värld… *s* Tonåringarna med sina mobiler på tåget…
Så här satt vi hela uppresan… 13 timmar!
Men, den fixade mina underbara fru Anna, så vi fick ligga ner på hemvägen. Ungarna fick därmed fyra platser att sträcka ut sig på. Det var en kanonjul!
Den bästa någonsin!!
Vi har sååå mycket snö här i Trollhättan. Jag kan seriöst inte ens minnas när vi hade en sån här vinter. Det känns som om det var när jag var liten… eller nåt… När jag lekte ute och byggde snökojor, snögubbar och hade sån där finfin mörkbrun pälsmössa ni vet, med lappar över öronen och knytning under halsen.
Här är lite bildbevis. Som ni nog vid det här laget vet, så älskar jag träd, och det är oxå det jag har förevigat i snön. Det är så vackert med alla snötunga grenar.
På jobbet idag har jag gjort en skylt, som blev så ful! Usch… jag kan bättre än så där, och jag vill nästan göra om den. Hu! Tiden rusade som vanligt när jag var på jobbet. Charlotta är så underbart go och rolig. Jag får många härliga garv på en dag. Önskar så att jag alltid kunde få jobba där, och att jag mådde bra 100%. Men men, det är bara en dröm, tyvärr.
Idag när jag stack nosen utanför dörren till jobbet, för att vandra hemåt, så föll det alldeles vitt från himlen. Det var mysigt på nåt sätt, trots att jag inte är någon vinterälskare direkt. Men, det blev härlig stämning, och jag brydde mig inte alls om att snöflingorna landade på min näsa.
Jag hade tunga påsar med mig hem, och min rygg är totalt paj. Jag ringde Anna, som kastade sig ut barfota i Foppa-tofflor, för att komma till min undsättning. Hur söt är inte hon då! Och i Foppa dessutom… För er som inte vet, så HATAR Anna allt vad Foppa-tofflor heter… jag älskar att använda dem. Men, jag har fått henne att köpa ett par egna.
När vi kom hem, så möttes jag av tända ljus i hela köket, varm choklad, vispgrädde och marsmallows. Mmmm… sötisar! Vad gott!! Maria var här en sväng oxå. Något senare så lagade Anna mat, och här sitter jag nu. Jag ska inte bli långrandig, för jag har lite flask-tags som måste bli klara.
Igår var vi på Musikklassernas julkonsert i Pingstkyrkan. Jennifer går ju som bekant i 8 musik. Det var som vanligt jättefint. Här är luciatåget som klass 9 musik stod för. Bakom dem sitter resten av kören.
Vad jag verkligen skulle behöva just nu är en stor härlig jaccuzzi, där jag kan sänka ner min onda, trötta, stela kropp, och bara njuta av värmen och vattnet… Jag älskar att bada… Det var länge sen jag var sååå bada-sugen.
Jag är galet trött. Klockan är bara tjugo i sju, och jag kan inte gå och lägga mig NU redan, så jag biter ihop, men det går inte så bra, somnar hela tiden här framför datorn… *gäsp*
———————
Helt galet… jag stensomnade i fåtöljen med datorn i knät, och Anna väckte mig för att jag snarkade. Jag kröp ner i sängen bredvid henne, för att sova mer, men det blev en film istället. Nu är kl. 21.50.
Visst är han ståtlig vår “lille pälskling”… Han växer så man ta mig tusan
ser från dag till dag att han blir större. Han har växt ikapp både Tindra
och Zpiky på längden och höjden.
Zpiky har hittat den perfekta huvudkudden… Sååå söta! Mitt på vårt
pysselbord är absoluta favoritplatsen!
Här blir den “lille” livsnjutaren tvättat av sin slav… *s* Inte tusan ger
han någonsin tillbaka… Det är bara han som blir tvättad, av båda de andra.
Min dotter har roat sig… eh… mitt i natten satte hon igång med
det här projektet för att kunna ta lite coola foton…
Anna 
Milo = sant
