Det blev inte så många frågor att svara på, men det var roligt att några av er ställde lite frågor till mig. Jag älskar ju att svara på frågor! Jag kommer nog längre fram ha en sån dag igen. Här kommer era frågor och mina svar. :)

Vad sa Jennifer och Alexander när det var Anna som flyttade in? Jag är lite nyfiken, jag vet ju att du är bi (och antar att de vet) och att de är toleranta, men reagerade de annorlunda på att det var en tjej?

Mina barn har under hela sin uppväxt vetat om att jag är bi, då jag aldrig gjort något för att dölja det. Jag har haft flera flickvänner under deras uppväxt, och vi har pratat om det på ett sätt som jag tycker alla borde: Precis som om det hade varit vilket förhållande som helst, homo, bi eller hetero. Jag tycker inte att det är någon skillnad, och det är vad jag har lärt mina barn oxå. Båda barnen har vänner som är både hetero, bisexuella och homosexuella, och det är inte något som är konstigt i deras värld.

När jag träffade Anna, och vi blev tillsammans så berättade jag för båda mina barn att jag var kär i henne och att vi var ihop. Det var inget som någon av dem reagerade på. Båda mina barn är väldigt accepterande, och det är så underbart. De tycker jättemycket om Anna, vilket är ömsesidigt, och de tyckte det var roligt när hon flyttade in hos oss i vår lilla familj. Min sons kommentar när jag sa att jag hade flickvän, var; “Coolt!” :wink:

De nästintill skryter om mig och Anna till sina vänner, och presenterar alltid oss som mamma med sin flickvän. Det är inget konstigt. Jag har världens underbaraste ungar, älskar dem såååå mycket. Och det är så roligt att de har tagit till sig Anna. Det är ju inte alltid det klaffar mellan ens barn och partner, vare sig det är man eller kvinna.

Har du bra kontakt med dina barns pappor idag?

Jag har ingen kontakt med mina barns fäder. De har valt att inte ha någon kontakt med sina barn, och det får stå för dem. De hade kunnat ha kontakt med barnen utan att jag varit inblandad dessutom, men som sagt, de har valt bort sina underbara ungar. Det är verkligen pappornas förlust.

Var du tillsammans med Alexanders pappa någon längre stund?

Nej, vi var aldrig tillsammans. Vi strulade några gånger och träffades då och då. Men, inget seriöst förhållande.

Kan man beställa kort av dig?

Det kan man! Det är bara att maila via kontaktformuläret under Kontakt högst upp! 50 kr kostar ett kort. Välkomna med beställningar!

Vad/vem fick dig att börja scrappa från allra första början? :)

1995 beställde jag & tre andra (bla. min kusin Lisa som idag har har egen scrapaffär Inky Wings“), hem stämplar från bla. England. Plus att jag köpte stämplar på Panduro. På den tiden så fanns det ungefär tre stämplar där… Jag gjorde egna brevpapper och var med i “Swappar” och “FriendshipBooks” världen runt. Det var jätteskoj. Men, sen lade jag min hobby på hyllan. När min dotter sedan dammade av alla mina stämplar, så öppnades mitt intresse igen. Jag åkte med en kompis på en endagskurs där vi gjorde varsin FotoLayOut. Det var hösten 2006. Sedan har intresset bara ökat, och utvecklats en hel del kan man väl lugnt säga. Jag ÄLSKAR att tillverka saker med mina händer, och kreativiteten bara sprutar ut idéer. Det är så roligt!

Hur går det med din remiss för magsäcksoperation?

Jadu, jag borde verkligen ta tag i luren och ringa till sjukhuset och fråga vad de håller på med. Ett tungt samtal, som jag drar mig lite för. Det är snart ett år sen jag skickade in min remiss. 18 juni. Så, *sparkar mig själv i baken* Jag måste ringa och kolla. Jag vill verkligen göra operationen. Helst igår… :worried: Kan inte fattar varför de inte hört av sig.

Har följt din blogg lääääänge, och undrar; har du någon kontakt med ditt ex Magnus och/eller hans barn idag?

När jag och Magnus gick isär, så var det skitjobbigt. Jag gick in i en depression, som du kanske minns. Jag och Magnus hade inte någon kontakt alls när vi väl hade flyttat isär. Jag orkade inte, och jag tror inte att han orkade heller, jag grät ju mest. Men, idag kan vi prata när vi möter varann och det är trevligt. Jag tycker jättemycket om honom, och vi hade det helt underbart tillsammans. Han är nu gift och lycklig på sitt håll, och jag önskar honom all lycka.

Hans barn har jag ju då inte heller någon kontakt med. Och han har ingen kontakt med mina barn heller. Det blev ett bryt för alla, tyvärr. Jag har pratat med hans äldsta dotter över nätet ett par ggr, och hejat på stan och gett varann en kram. Mer än så är det inte.

Jahapp! Det var svar på alla frågor… Hoppas ni är nöjda över mina svar.

:innocent: Jag är såååå kär i min Anna… *älskar* Hon är sååå mysig… Jag måste berätta att min biverkning av medicinen med uteblivna orgasmer nu börjar bli återställd! Wihooo!!! :D En månad sen sist, och nu både idag och igår! *ler lyckligt* Hoppas verkligen att det håller i sig… :thumbsup: *peppar peppar, knackar tre ggr i bordet*

Jag gjorde ett födelsedagskort till min morfar förut. Han fyller år på söndag. Då kom jag att tänka på min mamma. Och det slog mig att jag saknar henne inte ens. Det känns lite konstigt att jag inte känner något. Att jag inte är ledsen. Att jag inte undrar över om hon kommer höra av sig. Men, jag känner bara tomhet. Jag orkar verkligen inte mer. Jag är färdig med henne. Hon har gjort mig illa för sista ggn. Jag har varit mamma åt henne för sista ggn. Jag skrev lite om vår relation här: “Bitter”.

Kicki, Kimmo och Klara var här en sväng förut. Kicki behövde lite motiv som jag har, och så pratade vi lite. Trevligt. Det blev ingen lång visit, men skoj att se henne iaf. Jag och Anna har scrappat massor den här dan. Jag har gjort fyra (!!) kort idag.

Hepp, nu ska jag se om jag kan få ut lite på min blogg här som saknas…

Nu är även denna dag förbi. Fan vad tiden går fort… Vi har pysslat lite, och så gick Anna iväg och handlade och kom tillbaka med tårtingredienser. Hon gjorde en söt liten tårta till oss på vår 5-månadersdag idag. :innocent: Söta söta hon… *älskar* Dagen har varit mysig… vi har kollat på första avsnittet i O.C säsong ett. Så bra serie!!! På kvällen blev jag förförd av min alldeles underbara flickvän… :shy: :kiss:

Den var mumsig! :yum: Det står A+M om ni inte ser det…

 
Jag satt och googlade på Erik Billing förut, och ramlade in på hans blogg! Kul! Satt där och läste en stund. Hans band Trevolt har oxå en sida, och där lyssnade jag på deras låtar. De är ju skitbra!!!! Jag älskar verkligen punk! Vill helt klart ha tag på en skiva med dem.

Jag har suttit och pillat lite till med min kära blogg *host* hemsida… :wink: Och har lagt till en RSS-flödeslänk längst ner. Jag letade efter en snygg bild att ha, och hittade ingen som föll mig i smaken. Så jag gjorde en egen… som vanligt… letade reda på en snygg Garfield-bild -älskar katten Gustav- och la till en pajbit som jag hittade i RSS-färger. Jag låtsas att det är lasange till Gustav. :D Visst blev den söt!? Kolla allra längst ner på den här sidan.

Och vad RSS-flöde är får du snällt googla om, för det fick jag göra… Men, det är iallfall nåt som du kan lägga till så du kan följa min blogg på nåt sätt. Jag har verkligen kass koll på allt sånt där… Om inte annat så kan du klicka på BLOGLOVIN i högerkanten och lägga in min blogg där, så får du mail så fort jag uppdaterar! Gött bra! :whatever:

Jahapp, så blev det då tre inlägg här idag, inte illa pinkat va? Nu ska vi nog sova snart… :sleep:

Idag, den 5:e maj, har jag och Anna varit tillsammans i FEM MÅNADER! Snacka om att tiden går fort! Det känns nästan som att det var förra månaden vi träffades. Nu när det har gått ett tag, och allt är utrett osv, så kan jag ju berättat hur jag och Anna faktiskt träffades.

Anna var tillsammans med Maria ett par mån för 4 år sedan. De har haft telefonkontakt sedan dess, och i november förra året så bestämdes att Anna skulle komma och hälsa på. Maria var här rätt ofta, då vi strulade lite, plus att vi var väldigt goda vänner. Inget seriöst, och inga löften om något. Jag strulade med andra oxå. Anna kom hur som helst hit, och skulle stanna här över en helg.

Det verkar som att både hon och jag fattade intresse för varann nästan så fort hon klev innanför dörren. Hon var snygg, trevlig och utstrålade så mycket positivt. Vi pratade mycket, och fastnade hela tiden med blickarna i varandras ögon. VILKA ÖGON sen då! Jag drunknade. Totalt! Ögonkontakten blev mer, och så fort vi kom åt kysstes vi och tog tag i varandras händer. Så pirrigt… Vi sov tillsammans hela tiden, och det gíck inte att låta bli varandra.

Anna, precis i början när vi träffades. Så snygg! Och den blicken!

 
Det som inte var lika positivt var att Maria hade starka känslor för mig och att Anna var hennes “big love”. Anna kom hit för att egentligen hälsa på Maria. Och mig med då, men vi kände ju inte varann. Så, Maria tyckte väl inte att det var så roligt att jag och Anna föll för varandra. Det var inget vi hade planerat, men jag kan förstå Marias reaktion såklart. Och det kändes väldigt elakt mot henne.

I början när jag och Anna ville ha varandra, kändes det mest “fel”, för att vi båda visste vad Maria kände. Det kändes som att vi nästan gick bakom ryggen på henne, trots att vi var väldigt öppna med vad vi kände. Det gick stötar i luften när jag och Anna var nära varandra, och det pirrade i hela magen. Vi kunde inte kasta bort det, utan fortsatte med närheten till varandra.

En kväll veckan efter Anna kom hit, så var vi på Stålverket, och jag gick med Anna hela tiden. Vi höll varandras händer och kysstes så fort vi kom åt. Vi hade bara ögon för varandra. Maria frågade Anna om vi var tillsammans. Vi hade ju inte pratat något om det. Så Anna berättade för mig att Maria hade frågat, och sa att hon sagt att hon inte visste… Så då kom vi fram till att vi är tillsammans.

På kvällen när vi kom hem, berättade vi för Maria, och det var verkligen skitjobbigt. Det var nästan som att vi skämdes över att vi var förälskade. Men, vi har pratat och pratat jättemycket med Maria, och nu känns det bra. Hon sa ganska snart att hon var glad för vår skull, och att hon önskade att hon kunde hitta det fina jag och Anna har tillsammans.

:innocent: Jag blir bara mer och mer kär. Och jag är verkligen livrädd att förlora Anna. Men, vi älskar varandra, och säger det till varandra massa ggr om dan. Det känns som att det alltid ska vara vi. Det är en underbar känsla att somna på hennes arm varje natt, och vakna bredvid henne varje morgon. Det är så skönt att vara så här lycklig. Det önskar jag att alla får uppleva någongång! KÄRLEK!

:luv: :luv: :luv:

Hur mysigt är det inte då, att vakna till lite av att Anna kommer och kryper upp nära mig på morgonen och gosar in sig med armen om mig. :innocent: Att kramas och känna hennes varma mjuka hud mot min. Hur underbart är det inte när man ligger och håller om varann, omslingrade på kvällen, på hennes arm och somnar med den mysiga doften av henne i näsan. Eller när man ligger sked och känner hur våra kropp formar sig efter varandra.

Det är verkligen K Ä R L E K! :luv: :kiss:

Hur härligt är det inte när hon kommer fram till mig när jag sitter och grejar med något och överfaller mig med massa pussar, kyssar och gos. Hur hon tittar mig djupt in i ögonen och talar om hur mycket hon älskar mig, och hur rätt det här är. När hon pratar framtid och bara ler så där vackert med sina glittrande ögon.

Det är verkligen K Ä R L E K! :luv: :kiss:

Jag älskar Anna så det känns i hela kroppen… Hon lyfter mig och gör mig hel. Hon får mig att känna mig vackrast och mest älskad i hela världen. Jag är så lycklig!

Äntligen har jag fått lite nya kläder! Eller fått och fått… fick ju snällt betala dem själv. Jag köper “aldrig” nya kläder, så nu var det dax att förnya garderoben lite. Men, både på Lindex och KappAhl så var det 25% på hela köpet! Hur bra var inte det då! Här nedan kommer tre av plaggen jag har köpt. Visst är de fina! Det saknas bild på en rutig svartgrå skjorttunika… Ska se om jag kan fotografera den, hittade den inte på KappAhls sida.

Foto: Lindex. Bystmönstret sitter över hela min byst,
& den är inte så lång som den ser ut.
 

Foto: Lindex.se. Det här är såna som slutar på halva vaden.

 

Foto: KappAhl.se. Den här slutar oxå nedanför rumpan.

 
Och min nya BH kom idag oxå! Så skön, och så snygg! Mycket mycket snyggare än den andra som jag skickade tillbaka. Jag har även beställt en något billigare BH som är helt slät. Den var enkel men snygg. Jag vet inte än om jag kan ha den, men om inte så har jag ju provat iaf… :)

Foto: SallyochSara.com.

Vi tog en promenad ner på stan idag oxå. På vägen hem handlade vi två tunga kassar med mat… Man tänker sig inte för när man är van att ha bil. Man tänker inte på att det är tungt att bära utan motor. Helvete! Vi behöver verkligen en bil. Snacka om att vara handikappad.

Vi hade planer på att åka till Östersund första veckan i juni, eftersom Annas syster tar studenten då. Men, det verkar vara totalt kört. Bilen vi brukar få låna är troligen upptagen just den veckan, och varken jag eller Anna pallar att åka tåg pga. panikångest. :depressed:

Jag ringde och kollade med hyrbil, hur det funkar om man har betalningsanmärkningar… Och det var tvärkört eftersom jag inte är betrodd! Inte för att jag tror att vi hade haft råd, men kolla kan man ju. Och Anna får inte hyra någon bil eftersom hon inte har körkort.

Det råkar inte vara så att någon vänlig själ som läser här inne har en bil till övers att låna ut till oss första veckan i juni! *ler sött* :innocent: Den ska helst hålla till Dalarna – Östersund och tillbaka till Trollhättan igen. En liten nätt tripp på ca 150 mil tur och retur…

På torsdag ska Emmi komma hit och klippa mig, Anna och Jennifer. Jag måste klippa upp mitt hår lite där bak och jämna till sidorna. Nu är det alldeles för långt bak, för att kunna göra något snyggt. Det lägger sig inte snyggt alls…

Imorgon är det stora dagen D, då jag äntligen får träffa Annas mamma och pappa! Måste nog erkänna att det är lite pirrigt. Tänk om de inte alls tycker om mig! :shy: Tänk om de kidnappar med sig Anna hem till Östersund igen… :| Att de undrar vad i hela fridens namn hon gör här i Trollhättan, hos mig! Jag brukar vara rätt trevlig, och brukar inte ha svårt att komma överens med människor, men man vet ju aldrig… De kanske skyr mig som pesten när de åker hem igen… :cry: *nervös*

Nä, allvarligt talat. Det ska nog gå bra. Vi är ju vuxna människor. Och de är inte så himla mycket äldre än mig heller så… Bara 7 och 10 år äldre än mig. Det är väl ungefär den åldern på många av de människor jag brukar umgås med. Och vi har ju åtminstone en sak gemensamt… Vi älskar Anna… :innocent:

Jag skulle ha scrappat lite idag, men det hann jag inte med… alls… och nu orkar jag verkligen inte… Klockan är 23.05, och jag ska nog fixa lite kvällsmat. Ungarna kollar film och Anna grejar med sin nya blogg. :wink:

I natt hade jag och min älskling vårt första “gräl”… :worried: Klockan var runt tre i natt, och vi var hungriga, mådde illa och var trötta. Av någon anledning kom in på att prata om en händelse som egentligen inte var någon speciell händelse. Men, det blev uppförstorat, och till slut reste sig Anna surt från bordet och började ilsket plocka undan. Jag blev irriterad och kastade besticken i slasken med en smäll, och sen gick jag och la mig.

När Anna kom in i sovrummet gick jag ut och satte mig vid datorn i mörkret. :exhausted: Hon kom efter och tände lampan, och pratade med mig. Frågade om jag hörde vad hon sa. Ja, det är rätt svårt att låta bli, tyckte jag surt. Då blev hon ännu surare och skulle gå ut och gå, kl. tre på natten, vilket jag tyckte var en idiotisk idé.

Det slutade med att vi gick och la oss i sängen båda två, och diskuterade en stund till. Vi är iaf vettiga när vi diskuterar. När vi hade pratat klart frampå småtimmarna, så somnade jag i Annas famn. :innocent: *älskar henne så jävla mycket* Vi har kommit överens om att ALDRIG somna eller skiljas åt som ovänner, och det känns väldigt skönt.

Vad tjafset handlade om? Svartsjuka… Vi har konstaterat att vi båda två är ganska så svartsjuka. Och det är såå jobbigt att vara det. Jag vet att jag inte har någon som helst anledning, men ändå dyker tankarna och oron upp. Jag är så jäkla rädd att förlora Anna, och det är ömsesidigt. Det är helt galet att ju mer kär man blir, desto mer svartsjuk blir man.

Jag vill verkligen aldrig förlora det underbara jag och Anna har tillsammans. Det känns ju så rätt! Och vi kommer så bra överens och är så otroligt lika på överaskande många plan. Många säger att det är bra om man är olika, och att man kompletterar varann så bra då. Men, jag har konstaterat att det är hur bra som helst när man faktiskt ÄR lika! Vi är båda kräftor dessutom. Anna fyller år 28 juni, och jag 3 juli.

Idag har vi tagit en promenad ner på stan. Jag var tvungen att köpa en leksaksbil med räfflade hjul. Jag ska ha den när jag scrappar kort, och göra hjulspår med. Mina barn är ju så stora nu, så i det här hemmet finns inte en leksaksbil så långt ögat når. Det var så varmt ute så det var jätteskönt att gå med t-shirt!

Nu har jag hjälpt Anna med hennes blogg ett tag, nu ska jag pyssla ihop ett par kort!

Idag har jag av någon anledning hamnat på ett par bloggar som handlar om människor som har gått bort i sjukdomen cancer. Ett litet barn och en kvinna i min ålder. Det är så tragiskt, så fruktansvärt hemskt. Var och varannan människa drabbas av cancer verkar det som, antingen själv eller någon i närheten. Vad kommer den där djävulska sjukdomen ifrån egentligen. Varför får så många cancer? Jag förstår faktiskt inte.

När jag var 20 år, förlorade jag en pojkvän som fick cancer i levern. Det spred sig till lungorna. Fredrik hade jätteont i ryggen, kunde inte ligga, inte sitta, inte stå. Han bara grät för att det gjorde så ont. Prover togs, han var inlagd på Sahlgrenska i en period. Det här var i början på året, januari 1992. Det tog ett tag innan de hittade anledningen till att han hade så ont och blev så sjuk.

Den 10 mars 1992 dog Fredrik. Då hade vi vetat i 2,5 vecka att han hade cancer. TVÅ OCH EN HALV VECKA! Man fattar inte. Man vill inte fatta. Man är så maktlös. Han ville vara hemma hos sina föräldrar, och jag var där hos honom. Det gick så fort, så galet fort. Från att ha varit en frisk kille på 26 år, så blev han på ett par dagar som en zombie. Han kunde inte äta själv, jag fick mata honom. Han kunde nästan inte svälja ner alla mediciner som han skulle ta. Han bara satt där.

Jag sov med honom några dagar innan han gick bort, och han hade så ont. Han kunde knappt röra sig. Han ville att jag skulle ligga på hans arm, trots smärtan, och han pussade på mig. Jag minns det som om det var igår.

Den dagen Fredrik inte fanns i jordelivet mer, ringde hans far och bror på min dörr. Jag förstod genast vad besökets mening var. Jag sa det själv… han är borta, han är död, eller hur! Och så var det… Jag åkte med dem för att ta farväl. Han låg så fridfullt i sin säng. Så insjunken och sjuk. Alldeles gul i kroppen. Men smärtan i hans ansikte var borta. De plågsamma ögonen var stängda, för alltid.

Jag fick vara ensam med honom en stund. Jag är så glad att jag fick möjligheten att se honom, och att jag fick klappa honom på kinden där han låg. Jag tror inte att jag hade förstått att han faktiskt var borta annars. Han var min stora kärlek. Jag var gravid med min son, med en annan kille, och min son är född dagen efter Fredrik gick bort.

Det var jättekonstigt. Ena dagen känna sån smärta för att ha förlorat någon som står en så nära, och som man älskar så. Och nästa dag föda fram ett barn, och känna sån lycka. Det var en märklig period kan jag lugnt säga. Jag låg på BB i en vecka, och åkte direkt därifrån till Fredriks begravning. Min son var hos min mamma under tiden. Det var en fruktansvärd begravning. Det var så fint, hela kyrkan var full av människor. Vänner som grät hjärtskärande och så mycket smärta. Men man ska inte dö när man är 26 år. Så är det bara. Livet är orättvist.

Det har satt sina spår. Och jag är livrädd för smärta. Så fort jag får ont i ryggen, så går tankarna till Fredrik och hans smärta i ryggen. Jag tänker, såklart, på den hemska anledningen till att han hade ont. Jag har sån dödsångest, och ibland kan jag ligga och gråta för att jag är så rädd att få cancer. Eller att jag ska förlora mina barn, eller någon annan nära i den jävla sjukdomen. :worship: Man vet ju inte! Man har inte en aning. :worried:

Kan någon forskare bara komma på ett botemedel för alla sorters cancer. Kan de bara komma på någon medicin man kan ta i förväg så man aldrig kan få cancer.

Just nu sitter Maria och Anna och har teaterplanering. Vi var på Marias födelsedagsfest igår. Tanken var att inte gå dit alls, men vi blev lite sugna under em. Jag hade lite ångest, och mådde skit på dan, sov en stund medan Anna lagade mat. Efter maten, en dusch och lite fixning av hår och smink, så kändes det rätt bra. Älsklingen plattade mitt hår, och otroligt nog så blev jag nöjd. Men, orka hålla på med smink och plattång varje jäkla dag för att kunna titta sig i spegeln och inte gråta.

Nyplattat hår, blev rätt ok… och lite smink gör alltid susen…
Ser åtminstone inte LIKA blekfet ut.

Festen igår blev trevlig iallafall. Anna är så satans snygg! :innocent: Och när man kommer ut bland folk, så tittar man på varandra med helt andra ögon, och hon är sååå jävla snygg! Så sexig! Jag blir alldeles pirrig och om möjligt ännu mer nykär. :luv: Min vackra underbara flickvän. *älskar så mycket*

Anna skulle lära mig att dansa foxtrot, och jag skrattade mest tror jag. Men, tillslut så gick det hur bra som helst, och vi dansade så jag blev alldeles yr i skallen. Det är verkligen roligt att dansa. Jag älskar att dansa. Och så fick jag ju dansa med den vackraste oxå!

Jag och Anna… jag fattar bara inte vad den snygga tjejen ser hos mig riktigt.
Men lycklig är jag över att vi är varandras! *kär*

Mmmmmmm…. Så gott att pussas…

Idag är älsklingen lite bakfull… hon har mest legat på soffan och tyckt synd om sig själv. Sötisen… Och jag har suttit vid datorn och skrivit här… Nu ska jag snart köra hem Anna-Karin som kommer med tåget, och sen ska vi se på film och äta nåt.

Jag kom på att jag har glömt att skriva om Robinson igår, så några ord då… Jag tyckte att rätt person åkte ut, Valpen. Han var mager, tärd och ingen ork… han borde åka hem och äta/vila upp sig lite. Jävligt tråkigt om min favorit Erik “rosa-tuppkammen” Billing skulle åka ut.

Vi har precis kollat klart på filmen Australia. Och det är nog den segaste filmen jag har sett på lääänge. Vi började kolla på den i förrgår, såg 1,5 timme. Och idag fortsatte vi kolla, ville ju ändå se hur den slutade. Och det känns som att den har varit slut flera ggr, och så fortsätter historien… och så tar den slut… och så fortsätter den… Skum film, historien var vacker, men filmen fördjävla lång, 2h & 30min.

Vi är helt barnle… *host* tonårslediga menade jag ju förstås. Alexander har åkt hem till familjen och Jennifer är hos en kompis. Det blir så tomt när de är borta. Alexander såg inte särskilt sugen ut när han skulle åka. Och det gör såå ont i mitt hjärta. Jag vill bara säga till honom, att det är klart att han ska stanna kvar här. Det är ju här han hör hemma.

Jag frågade Alexander igår, hur det känns att han bor här varannan vecka nu. Och då sa han att det känns som att det stora hålet i hans hjärta är fyllt. :sentimental: Han är sååå söt. Jag bara längtar till den dagen han bor här på heltid. Även om det förmodligen inte kommer att bli så lång tid, eftersom han inte vet än om han ska läsa vidare på Gotland, eller bo med en kompis sen… Men, vi får verkligen ta vara på den tiden som vi får ihop.

Jag blir ledsen när jag tänker på alla år tillsammans som vi har “förlorat”, eftersom han bott i familjehem sen han var 6 år. Det är i elva år av hans 17-åriga liv. Men, det var det enda jag kunde göra just då. Det var det enda som fungerade. Jag hade gjort mig olycklig på honom. Vi kom inte överens överhuvud taget. Så det var för både hans skull, och min skull som jag valde att han skulle bo hos någon som orkade. Jag ångrar inte mitt beslut, men det gör ont att veta att jag har missat så mycket med honom.

Goare, mjukare kille får man leta efter. Så snäll, så mån om andra, så ärlig, så underbar. Jag älskar honom så det gör ont i hjärtat. Och jag är väldigt glad att han inte är arg eller bitter på mig för att han inte kunnat bo här. Men, han har alltid tillhört vår familj såklart, även om han bara varit här på helger och lov.

Illamåendet har kommit och gått under dagen. När jag blev hungrig på middag, så kändes det som ett stort hål i hela magen. Plus att jag blev yr och illamående. Känner mig helt surrig i skallen, och trött. Lite orkeslös och apatisk. Orkar inte göra något. Jag har sagt hela dagen att jag ska sätta mig och pyssla lite, men har inte kommit dit än, och nu är kl. 19.40. Kanske är dax nu?

Kicki var ju här i natt och pysslade. Jag och Anna somnade runt halv fem – fem. Det är mysigt att sitta och pyssla tillsammans och tjöta lite skit. :innocent:

Tack för era rader om min dikt! Det värmer att ni kommenterar och läser. :thumbsup:

Äntligen är det sanning! Äntligen är det möjligt! :) ”Ingen skillnad mellan människors kärlek”. Jag har suttit med i RFSL i 11 år, och det här är en av alla saker vi jobbat för. Att alla människor ska ha rätt till att gifta sig, att könsneutralt äktenskap ska vara lika självklart som nåt annat. Underbart!! Men, jag trodde inte nåt annat, än att det skulle gå igenom.

Vi lever på 2000-talet, det är dax att människor släpper lite på sina fördomar nu. Det är dax att inse att det faktiskt inte är en sjukdom att älska någon av samma kön. Och vem fan behöver bry sig? Det är väl upp till var och en vem den vill gifta sig med, eller ha i sängen! Jag har sen jag var i övre tonåren vetat att jag var intresserad av både kvinnor och män.

Jag har länge trott att det var menat att jag skulle dela mitt liv med en man, men jag har ändrat uppfattning sedan jag träffade min Anna. :innocent: Jag är så galet kär. Jag ler varje dag, och är så lycklig! Det känns som att det här är det ultimata för mig. Jag tror jag har varit på väg åt det här hållet ett tag. Jag skrev lite om det i somras, när jag funderade lite över livet. Jag mår så otroligt bra i vårt förhållande, och jag älskar Anna av hela mitt hjärta.

Det ÄR verkligen på ett helt annat sätt med en tjej. Självklart är det väl individuellt som allt annat, men i vårt förhållande är det så mycket beröring. Vi kramas, pussas, kysser varann, håller handen, myser och älskar hela tiden. Vi är lika kärleksfulla, och vi talar om för varandra flera ggr om dan hur kära vi är i varann, hur mycket vi älskar varann och vad fina vi är. Jag är en sån person som verkligen njuter att vara nära och gosa. Och det är så skönt att Anna är precis likadan. *KÄRLEK* Jag vill ALDRIG byta ut det här mot nåt annat.

Och som jag skrev för ett tag sen, jag vill till och med gifta med mig med min underbara kvinna! *längtar* Tyvärr kostar det en hel massa pengar, men man kan ju faktiskt ha ett bröllop med middag som gästerna betalar själva istället för presenter. Det är ju bara roligt om så många som möjligt kan vara med och dela vår lycka! För ska det vara bröllop, så ska det verkligen vara ordentligt! Sommarbröllop, svart klänning, frack, goa vänner, släkt och familj, god mat, glädje och kärlek! :luv: Man skulle haft rika päron som kunde betala, som på film! :D

Det känns iallafall skönt att könsneutralt äktenskap är klubbat. Jag var på årsmötet på RFSL Trestad i söndags, och det var mitt sista möte. Jag satt som ordförande på mötet, tänkte att jag kan väl göra nåt bra innan jag avgår helt. Nu har jag iaf. avslutat mitt arbete där. Jag har inte ork att sitta med och engagera mig i styrelsen längre. Jag har gjort mitt där känns det som.

Jag hoppas att RFSL på sikt inte kommer att behövas. Att alla människor är lika välkomna överallt i samhället, och att det inte görs någon skillnad pga. sexuell läggning. Alla är vi människor med hjärta, själ och kropp. Och förmågan att älska. Behöver vi bry oss om så mycket mer? ÄR det så viktigt för andra vem man väljer?

Idag har vi haft möte här hemma, om Alexanders hemflytt. Vi har bestämt att från och med vecka 16, veckan efter påsklovet, så ska han bo här varannan vecka. Det blir jämna veckor. Sen blir det lite annorlunda i sommar, då han kommer att vara fler veckor i stöten, och den 1 september har vi bokat in ett nytt möte, för att då följa upp hur det har gått, och hur vi ska göra. Om han ska flytta hem helt, eller om han ska fortsätta bo växelvis, men att jag har huvudansvaret istället för familjehemmet.

Jag hade hoppats på att det skulle vara hemflytt till sommaren, alltså under lovet. Men de tyckte att eftersom det bara är ett par månader dit, så gick det lite väl fort. Men, jag vill! Och Alexander vill! Och jag vet att han inte mår bra av att bo där. Så det är jobbigt att det drar ut på tiden. Helst hade jag velat att han flyttade hem imorn.

Idag har vi varit riktigt duktiga! Anna var rastlös och vädret var helt underbart, så vi tog en promenad längs kanalen. Vi gick runt stan och hem igen. Jag var helt slut när vi kom hem, kastade mig på sängen och pustade lite. Gosade lite med min underbara flickvän.

Idag har jag mått mycket bättre än igår. Men, jag vaknade i natt oxå, av att jag mådde jätteilla. Men, det är skönt att jag inte har mått lika illa på dan av medicinen. Att jag till och med vågade mig ut på en promenad. Jag känner mig lite rastlös bara…

:yum: Nu ska vi äta varma mackor som Anna har fixt ihop ute i köket. Till mackorna ska vi nog glutta på ett avsnitt av Greys Anatomy! Ha en skön kväll! :kiss:

Första paketet har kommit i paketswappen. :) Tack AnnCharlotte!

  Vi var ju på kalas igår, och då provade fröken Anna lite kläder. Hon är sååå vacker i klänningen! Men, det blev jeans och skjorta med väst till slut. Hon är å andra sidan snygg vad hon än har på sig.

Min älskade flickvän... Det är inte ofta hon har på sig klänning... *s* Men, just den här klänningen är hon så vacker i... Annars föredrar jag henne nog i ett par tuffa jeans och en snygg skjorta... Min lilla flata... hehe... *s*

*älskar henne sååå mycket*

Idag hade jag tänkt att faktiskt verkligen få upp mina kort på min scrappingsida. Får väl se hur det går. Måste! Har ju flera hundra kort som ska upp. 

Nu har jag fått hjälp av underbara gulliga Saija, som ska hjälpa mig att få till en WP-blogg. Lär väl pilla med den så mycket mina ögon bara orkar. Ska bli så roligt! :) TACK VÄNNEN! ? 

Igår gjorde jag en egen variant av Chili con carne. Och den blev såååå sjukt god!

Min chili con carne *mums*

• Köttfärs ca 400 g
• Vita bönor, en burk
• Gröna bönor, en burk
• Paprika, en
• Gul lök, en
• Vitlöksskivor från 5 vitlökar
• En paket krossade tomater
• Ett par knivsuddar sambal oelek
• Salt
• Lite svartpeppar
• Mycket paprikakrydda
• En buljongtärning

Vi gick igenom kokboken häromdagen, för att få lite ideér, och hittade en massa gott vi vill laga. Det är helt underbart, för Anna äter oxå ALLT verkligen. Det är bara Jennifer som gnäller över att det är massa konstiga saker i maten. *suck* Jag älskar verkligen att laga god mat, med lite mer ingredienser i.

Nä, nu ska jag ta tag i min scrappingsida. Tänkte att jag skulle få tid att göra lite fler alster idag. Kolla gärna in på http://stampelbodens.blogg.se där jag har lagt upp fler av mina nya skapelser…