Vår stads morgontidning ville använda sig av bröllopsfotona igen, som de tog när de var med på vårt bröllop. Plus att de var här och tog nya kort på oss förra veckan. Roligt!
Idag är vi med i tidningen. Här nedan har jag lagt in det som är i tidningen. Fotot på hela förstasidan av bilagan föreställer bilen vi åkte i mellan vigseln och festen.
Sista bilden är på hela uppslaget, den första artikeln handlar inte om oss.
Idag sov vi till halv tolv. Skit oxå! Jag hade ställt kl tidigare men var för trött för att gå upp. Jag hade sovit kass natten innan. Vaknade och somnade hela tiden. Hela den här dan kändes som bortkastad, men jag har iaf fått gjort lite. Jag har suttit vid datorn hela dan och byggt om Vilda Stamps blogg. Än är den inte helt klar, men så gott som.
Lite pyssel, ett dt-kort till Vilda hann jag med oxå. Imorgon ska jag till samverkanteamet på möte. Jag ska få göra ett skattningstest för adhd genom dem. Vet dock inte om det är det jag ska göra imorgon. Ibland är jag helt övertygad om att jag har en släng av adhd. Och ibland känns det mest väldigt långt bort.
Jag behöver inte veta detta egentligen, mer än av mest nyfikenhet. Men, det hade varit kul att kunna räta ut eventuella frågetecken om den möjligheten finns.
På lördag har vi bjudit in lite tjejer på en Tjejfest. Det ska bli riktigt roligt att träffas, tjöta lite skit och parta lite. Det är för övrigt första lite större festen vi har i vårt nya hem. Runt 20 st tror jag vi blir. Jag är förväntansfull! Vi har bara haft scrapträffar innan, och ett “Symöte”.
Nej gott folk. Nu börjar min mage kurra igen så det kanske är läge att äta en Mannafrutti och sen sova. Frugan sover sedan ett par timmar tillbaka. Hon ska ju upp tidigt till skolan imorn. Hon ska redovisa ett arbete hon har skrivit om lungcancer. Usch… Kan ju bli nojig för mindre…
När jag körde till jobbet idag på motorvägen, tittade jag åt sidan
och där kom en kvinna i en sprojlans ny BMW. Hon körde i 120 km/h med ansiktet tätt framför backspegeln och sminkade sig med en kajalpenna. Jag vände bort blicken bara för ett ögonblick och när jag tittade tillbaka igen upptäcker jag till min stora fasa att hon är halvvägs över i min fil – fortfarande med ansiktet i backspegeln och kajalpennan i högsta hugg!!!
Jag blev så livrädd att jag tappade min rakapparat som slog min skinksmörgås ur andra handen. I desperationen för att försöka få ordning på bilen igen, som jag styrde med knäna mot ratten, tappade jag mobiltelefonen från örat och den ramlade rakt ner i kaffekoppen som jag hade mellan benen, vilket ledde till ett jättesplash så jag brände STORA LUKAS och dom RUNDA TVILLINGARNA, och när jag skrek högt av smärta tappade jag ciggen som jag hade i munnen och brände ett stort hål i min nya skjorta – och dessutom bröts
ett VÄLDIGT viktigt telefonsamtal!
HUR FAN KÖR KVINNOR BIL EGENTLIGEN ?
Herrejävlar!!! Kolla in detta!!! Hästar, släng er i väggen! *s*
http://www.dailymotion.com/videoxbo3yrSå jäkla söt, så jäkla underbar. Kolla in tassarna, eller labbar heter det väl egentligen, på näst sista bilden.
Jag vill ju skydda min Iphone 3G lite, och hittade sååå snygga skal på Tradera. Ca 100 kr inklusive porto för båda två. Kolla bara vilka snyggingar:
Jag vet inte riktigt om jag tycker att en Iphone är så jäkla smidig alltså. Jag vill nästan ha med mig min gamla lilla smidiga mobil för att ringa och smsa. En Iphone är så klart jättekul, och den har massa roliga funktioner som jag tycker är användbara. Men, just att smsa och ringa med den känns faktiskt lite omständligt. Det är många menyval, och det går inte att göra genvägar på det sättet jag hade i min vanliga mobil.
Det är lite halvkruxigt att skriva i Iphonen, då man verkligen måste trycka precis på siffror och bokstäver i fönstret, och jag kommer åt fel hela tiden. Den är ganska stor att ha i handen. Jag är van att använda en hand och tummen när jag skickar sms, men nu måste jag hålla i den med två händer och liksom använda pekfingret för att skriva någorlunda fort.
Men… jag antar att det är en vanesak oxå? Jag lär mig väl med tiden.
Jag har ju massa skoj funktioner i den, sk. “appar” som man kan hämta. Facebook, min WP-blogg, kul spel, kartor, GPS-funktion, min mail, Blocket osv osv. Så nog är den värd sina 500 kr som jag fick ge för den. Snuskigt billigt med tanke på att en ny kostar runt 5-6000 kr. Så, tack Jonas!
Den kan ibland hänga sig, och till och med stänga av sig, men jag tror det har med nya mjukvarorna att göra, de vill ju att man ska köpa en Iphone 4 helst. Så ni som inte har uppdaterat till fyrans mjukvaror, gör inte det. Det sägs att telefonen ska bli just seg, och hänga sig osv. Vi grundinställde den här innan jag fick den, så då fanns ju bara de nyaste mjukvarorna att installera, tyvärr. Men, jag kommer inte att uppdatera nåt mer.
Jag skulle kunna skriva kukar, det hade jag sagt om jag hade pratat, men det är ett så jävla fult ord i skrift. ;) Den här bilden tyckte jag var jävligt kul!
07.00 – Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 – Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 – Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 – Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 – Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 – Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 – Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 – Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa somfinns!
18.00 – Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 – Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa somfinns!
22.00 – Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!
783:e dagen i fångenskap… Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglandesaker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.
Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt. Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på derassäng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ‘allergi’. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven! Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta. Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket…
