För någon månad sen fick jag frågan av en vän på Facebook om jag kände någon som hade en sängplats över åt en tjej som skulle praktisera här i Trollhättan. Tja, vi har ju ett rum tomt, vårt gästrum, som tidigare var Jennifers rum. Jennifer tog ju med sig sin dubbelsäng och flyttade in i garderoben för några månader sen.

Idag anlände vår inneboende. En 23-årig tjej från Borås som heter Gabriella. Hon läser till sjuksköterska och ska nu alltså bo hos oss i två månader. Spännande! Hon verkar trevlig, och känns lätt att både umgås med och prata med. Jag hoppas att hon ska trivas hos oss.

En del tycker att jag är helt galen som bara bjuder in en helt okänd människa att bo i vårt hem i ÅTTA veckor, men det är sån jag är. Kan jag hjälpa någon så gör jag gärna det. Jag hade varit tacksam för samma erbjudande.

Vad tycker du, är en begravning en offentligt akt? Får vem som helst komma? Om den döde eller dess anhöriga inte önskar att en viss person kommer tex. Hur gör man då?

Jag tycker att en begravning är en offentlig akt. Vill någon komma, mot den dödes eller anhörigas vilja, så kan de ju åtminstone hålla sig längst bak och sen gå. Det är ju trots allt sista avskedet så att säga, och det skulle inte kännas rätt att hindra någon.

Jag känner nog lite som så, att är jag inte så nära att jag vet när vederbörande dör och själv kan besluta detta, så vad är meningen? Det är så typiskt, att folk ska besöka en begravning där de inte ens träffat den döde på tiotal år. Om man inte kan ta sig tiden medan man lever, varför sedan? För vems skull? Den döde? Sällskapet? För att döva sitt dåliga samvete?

Men, som sagt, den ovälkomne kan ju åtminstone hålla sig i bakgrunden, och inte göra nåt väsen av sin närvaro. Av respekt. Begravningar är ju trots allt till för att de efterlevande ska kunna ta farväl. I annat fall hade en begravningsakt inte behövts?

Hur resonerar du kring detta?

Personligen skulle ingen kunna hindra mig ifall jag skulle må bra av att ta ett sista farväl och ville gå på en begravning där jag inte var välkommen. Det är min rätt tycker jag. Samtidigt som jag kan känna att en begravning på plats inte är livsviktig. Man kan tända ett ljus där man befinner sig, och ägna den döde en extra tanke.

Min farfar gick bort för några veckor sedan, och jag kommer inte att åka på begravningen. Dels för att det är så jävla jobbigt, psykiskt, och dels för att farfar finns inom mig ändå. Jag tänker ofta på honom, och kan hedra minnet av honom ändå. Hade ceremonin varit på närmre håll än 40 mil, så hade jag troligen närvarit.

Nu handlar inte dagens inlägg om min älskade farfar, utan om ett helt annat fall jag läste om, och kommenterade på Facebook.

Nu har jag uppdaterat min iphone 4s till version 5.1 av iOS. Jag läste att bland annat problemet med dålig batteritid ska vara åtgärdat. Det ska bli spännande att se. Jag laddar min iPhone iallafall minst varje natt, och ibland däremellan. Men så använder jag den väldigt mycket oxå. Hur ofta laddar du din?

Version 5.1 av iOS innehåller diverse förbättringar och buggfixar, bland annat dessa:

• Japanskt språkstöd för Siri. Men jag vill ha SVENSKT språkstöd.
• Bilder kan nu raderas från bildströmmen. Det var välbehövligt!
• En genväg till kamerafunktionen på den låsta skärmen. Fanns ju redan innan om man dubbelklickade på hemknappen, men bra!
• Kamerans ansiktsavsökning markerar alla upptäckta ansikten. Käckt!
• Genius-mixar och Genius-spellistor finns tillgängliga för användare av iTunes-matchning. Hmm, jag har nog aldrig fattat detta riktigt, help?
• Fixar buggar som påverkar batterilivslängden. Hoppas hoppas!
• Löser ett problem som ibland gjorde att ljudet försvann under utgående samtal. Fint det!

Oj vad jag har uppdaterat min blogg dåligt det sista. Har inte haft orken helt enkelt. Eller har väl egentligen inte haft nåt speciellt att skriva.

Nu ligger jag iaf i ett rum hemma hos Katja i Storvreta. Här har jag aldrig varit innan, och de har ett otroligt vackert hem. Mycket inspirerande hem. Vacker inredning och ja, mysigt och varmt. Jag och frugan kom hit för ett par timmar sen. Vi ska övernatta här i helgen, eftersom vi ska på scrapbookingmässa/pysselträff i Avesta lördag och söndag.

Jag längtar tills i morgon då vi får pyssla igen. Har gjort några alster i veckan, men inte så mycket. Imorgon kommer vi att på mässan även att träffa min kära kusin Lisa med vännen Åsa. Det ska bli jätteskoj. Sen är ju Mikaela där, och Puck. Ja, och massa andra goa människor.

Men, nu ska jag iaf sova. Ögonen trillar ihop hela tiden.
Nattinatti