Jag och Anna kom fram till Krokom kl sju imorse. Annas passa hämtade oss vi tåget, och väl hemma hos mina underbara svärföräldrar så fick vi god frukost. Vi satt och pratade i några timmar, åt lite till och sen pysslade jag och Anna lite. Annas passa åkte till jobbet.

Annas syster Emma och pojkvännen Emil var här några timmar och hälsade på. De fick ju bebis den 23 mars, så nu fick vi se på den lilla nyfödingen för första ggn. Anna har med lite hjälp av mig scrappat en bok till deras dotter som heter “Boken om Elise”, och handlar om hennes första år.

Jag sov ungefär två hela timmar under tågresan, och det var precis innan vi skulle stiga av, så jag har varit lite trött idag nu på kvällen satte vi (jag, Anna, svärmor och svärfar) oss i soffan för att mysa lite och se en film.. Det var en golffilm som hette nåt om Bagger? Will Smith spelar caddy. Den var bra, eller ja, iaf den biten jag såg, för jag somnade i soffan. Vid nio tog jag med mig söta Ozzi och nu ligger jag i sängen. Ozzi har redan somnat och ligger här och småsnarkar under mitt täcke med nosen under min kudde. Jag älskar henne. Söta fina. För er som inte vet, så är Ozzi Annas familjs strävhåriga tax.

Jag hoppas jag vaknar tidigt imorn så jag kan gå upp och uppdatera min och Annas blogg lite. Vi har bla en tävling där man kan vinna en stämpel om dagen. FruarnaLilja.se.

Tjejsnack kommer imorn, har tyvärr inte hunnit det än.

Det är svinkallt i tågkupen. Jag har varit vaken största delen av natten, för att jag frusit så. Nu har jag dragit på mig byxor och två tröjor. Stod ute i gången ett tag för en halv timme sen, där var jättevarmt och skönt mot väggen där elementet var. Kl är drygt halv fem och jag har varit vaken i över en timme. Tåget är framme vid sju.

Tanden värker så jag tror jag blir galen. Jag åt en toast för en timme sen, och minsta lilla bit som fastnar i tanden, gör så det spränger i hela kinden och skallen.

Nä, jag ska se om jag kan slumra lite till i man timme innan det är dax att stiga av tåget. Nattinatti

Jag ligger i en underslaf i en sexbäddshytt på tåget till Östersund. Jag har mått bättre kan jag ju lugnt säga. Kroppen skriker i panik. Anna mår skitkass, massa ångest, så jag försöker bita ihop för att inte hon ska behöva tänka på mig. Hon har nog med sig själv just nu. Min älskade fru.

Vi fick låna en film av vår ena hyttgranne, så vi har sett på den. Före det klippte jag lite uppstämplade motiv som vi tagit med oss, för att få tiden att gå. Och framför allt för att få nåt annat att tänka på.

Det ska bli skönt att få komma upp till Annas föräldrar, och slippa alla tunga ok som hänger på axlarna. Bara behöva tänka här och nu på nåt sätt. Jag är sjukskriven från Eductus. Jag kan inte ta mig dit, det ger mig trippel ångest. Jag fattar inte varför, men så är det. :(

Jag hoppas att jag kommer att må bra i Östersund, och att jag slipper ångesten. Vi har med oss tre väskor med scrapsaker, scrapping är verkligen helande för själen. Sen ska vi till en kropp och själ(?) mässa och göra kort där. Vi ska dit med Annas mamma, och jag hoppas det går bra med tanke på min jävla ångest som kommit tillbaka som gubben ur lådan.

Att ångesten och panikångesten kommer tillbaka, resulterar tyvärr i att jag blir feg, att jag inte tror att jag klarar nåt. Att jag bara blir en liten kyckling i ett sprucket äggskal, men en kuslig värld utanför sprickorna. En värld som knappt accepterar att man är en rädd liten kyckling som bara skakar och gråter av ångest. På nåt sätt verkar det inte vara ok.

I natt har jag sovit på en madrass på golvet, och nu ligger jag på den igen. Min älskade fru vill ligga nära mig, och jag nära henne så klart, så hon har intagit soffan bredvid mig. Jag vägrar sova i sängen innan vi fått spika igen det JÄVLA fönstret som är i taket över sängen. Det bidrar till att jag vaknar varje morgon med ont i ögonen och huvudvärk.

Jag sydde en gardin som vi hängde upp i fönstret, men det glipar och det lyser igenom, så nu är det bara ett alternativ kvar, en tunn masonitskiva, så vi kan spika igen. Jag hatar det jävla fönstret.

Anna cyklade och köpte den där plattan, 13 kr kostade den. Som hittat! Men, vi har inte fått upp den än. Imorn hoppas jag. Jag tänkte att man kan ju sätta ett tyg på den eller eller nått.

Mitt på dan idag så fick jag en panikångestattack. Jag kände av sviterna från igår. Jag har väldigt sällan så kraftiga anfall.

Jag skyndade mig att göra färdigt det jag skulle vid pysselbordet. Hjärtat for som en studsboll i mig, och ångesten bara kröp i kroppen. Jag fick lägga mig på soffan, men jag kunde inte slappna av överhuvudtaget. Jag tog en Xanor mot ångesten, och jag blev galet trött.

Jag stensomnade på en kvart, kunde inte hålla mig vaken. Och sen när jag försökte vakna flera timmar senare, så var ångesten borta, men jag kunde verkligen inte vara vaken. Ögonen ramlade ihop och kroppen var som gelé. Jag pallade knappt att ena stå upp. Men, det var verkligen skönt att sova lite.

Thorsten Flinck… Ja, vad ska man säga… Jag ÄLSKAR hans röst, hans sätt att sjunga, hans tolkningar av andras låtar, hans utstrålning, hans person… Men, jag kan inte påstå att jag tycker om hans teater-sida. Jag förstår honom inte, jag tycker han är “för mycket”. Han för skumma monologer, pratar så fort och osammanhängande så man undrar vad som egentligen rör sig i hans skalle.

Jag förstår verkligen inte hur man kan tycka att det han gör i teaterväg är bra. Alla får tycka vad de vill, men jag förstår inte. Jag kanske inte är tillräckligt djup, jag vet inte. Den här kvällen kändes pengarna, som vi egentligen inte hade, totalt bortkastade. Han sjöng några låtar, men körde mest nåt monolog-race som kändes totalt meningslöst. Bortkastad tid.

Jag har sovit nästan hela dan idag. Migrän, ont i ögonen och i allmänhet kasst mående. Jag pratade med min handledare på arbetsförmedlingen idag oxå. Jag pallar inte att gå till kursen. Jag har bara ständig ångest och gråter hela jävla tiden. När ska min kropp bara acceptera att jag inte orkar må så här mer.

När vi var på konserten idag, så hade jag panikångest och var helt yr innan allt kom igång. Sista tre låtarna så rann mina tårar, jag svalde och svalde och försökte verkligen att inte gråta, men tårarna bara kom. Jag ville bara vara hemma. Jag satt och funderade över varför jag aldrig tycker att något är genuint roligt. Varför jag inte kan vara som jag var förr, och faktiskt vilja göra saker och se fram emot det med sann glädje?

Varje gång jag planerar något som jag ju TYCKER ska bli roligt, så känns det ändå jobbigt, ju närmre det kommer i tiden. Och när det väl är dax, så skriker hela kroppen NEEEJ! Jag har aldrig varit en sån människa som avbokar saker i första taget. Men, sista åren har jag verkligen avbokat saker, hela tiden. Vad det än är. Ångesten bara skriker i kroppen, och jag vet inte varför.

Tårarna rinner nu också, och jag kan inte stoppa dem. Jag orkar inte må så här. Vad är det för fel på mig? Kan jag aldrig få bli riktigt riktigt glad och lycklig igen? Som den jag var före den där jävla depressionen. Jag har aldrig blivit mig riktigt lik igen efter den. Allt känns bara patetiskt.

Livet suger ibland, just nu är det så. Ångest, panikångest, migrän och ångest för ångesten. Det kunde varit roligare. Och min onda tand känns som om den ska explodera snart. Men, life´s a bitch, and then you die… eller hur är det man säger.

Jag ska på konsert ikväll. Thorsten Flinck. Jag har verkligen sett fram emot det, men just nu när huvudet spränger och samvetet gnager för ångesten och all skit, så känns det inte ens roligt. Jag hoppas jag pallar spelningen. Att skallen inte går sönder, och att ångesten håller sig i schack.

Jag har uppdaterat min vikt oxå inne under VIKT uppe i vågräta menyn. Det känns segt just nu med vikten, men det ska ju vara så tydligen.

Veckans frågor. Läs mer om vad TJEJ&KILLSNACK är/hitta alla frågor här.
Mina svar kan du läsa längst ner i detta inlägget. :)

Sömn

1. Hur många timmar behöver du för att vara utvilad?
2. Hur ofta brukar komma du ihåg dina drömmar?
3. När går du och lägger dig; a) om du ska upp vid åtta? b) om du är ledig?
4. När stiger du upp en ledig dag?
5. Föredrar du att sova ensam eller med någon?

Har du förslag på egna frågor eller ämnen, skriv in dem här. TACK! :)

För att andra ska hitta hit/till dig

Glöm inte länka till “http://mlilja.net/tjejkillsnack” i ditt inlägg, och glöm inte skriva ditt namn och DIREKTLÄNK till din veckans Tjej&Killsnack-sida nedan i kommentarsfältet

Mina svar på veckans frågor:

1. Hur många timmar behöver du för att vara utvilad?
Runt åtta tror jag…

2. Hur ofta brukar komma du ihåg dina drömmar?
Alldeles för sällan tyvärr. Jag tycker det är jätteroligt att komma ihåg drömmarna, det är som att kolla på film när jag sover. Men, kanske några enstaka ggr i månaden?

3. När går du och lägger dig; a) om du ska upp vid åtta? b) om du är ledig?
A: Runt 00-01 ca. Har svårt att somna tidigare.
B: Allt mellan 00-05… beror på hur pigg jag är… *s*

4. När stiger du upp en ledig dag?
Jag vaknar allt mellan 9 och 13. Men, oftast är jag uppe runt tio-elva.

5. Föredrar du att sova ensam eller med någon?
Jag älskar att mysa och gosa när jag går och lägger mig. Det finns inget bättre än att ligga i Annas famn och känna hennes varma nakna hud mot min. Men, när jag sover vill jag nog ligga ifred så jag kan röra mig fritt i sömnen, annars får jag panik!

Igår lagade Jennifer mat. Hon skulle ha prov idag i hemkunskapen, och det var att laga en provmiddag som hon själv valt ut. Så igår lagade hon den maten här hemma för att veta hur den skulle bli. Det blev köttfärscrepes.

Först gjorde hon en ugnspannkaka, och stekte köttfärs med bla timjan i. Sen gjorde hon som en rulltårta, la ut köttfärsen på pannkakan och sen rullade hon ihop den. Och det blev så grymt gott! Det har hon inte gjort för sista gången.

Jennifer har sen vi hade mötet härom dagen, lagt sig vid nio, och hon lägger sin mobiltelefon ute hos oss för att hon inte ska ligga och smsa halva natten. Anna har väckt henne varje morgon. Och, Jennifer har verkligen varit mycket piggare, hunnit äta frukost, dricka kaffe och fixa sig utan problem. Inget gnäll heller. Första dan var det så klart gnäll om tiden och mobilen, men det är lönlöst, och det vet hon.

Idag har hon varit på spelning med Felicia och Carro. Carro sover här i natt. Jag är verkligen ingen elak mamma, men rättvis och bestämd. Jag sätter regler, och jag är konsekvent.

Så länge mina tonåringar sköter skolan och hjälper till hemma, så brukar de får göra det mesta. Det är i princip aldrig några problem om de vill iväg någonstans, om de ska sova borta etc. Och det är alltid ok om nån ska sova här. Det behöver de inte ens fråga. Vårt hem är öppet för våra och deras vänner.

Jag tycker inte att det är fel att ta bort något som månadspeng eller fritidskort om skolan inte sköts. Det är verkligen en bra tanke som någon skrev i förra inläggets kommentarer, att istället för att bestraffa så kan man belöna. Och det gör jag! Hela tiden, i form av kärlek, talar om hur duktiga de är, ger extra pengar ibland, köper nåt ibland osv. Nu tycker jag i och för sig inte att kärlek är en belöning, men beröm. Kärlek ska alla få, vare sig de sköter skolan eller inte.

Jag älskar mina tonåringar, och det visar jag tydligt, men det är bevisat att regler och ramar är bra. Speciellt Alexander som har ADHD behöver tydliga regler och direktiv vad det än gäller.

Jag har varit hemma två dagar nu. Mår skit. Kommer inte iväg till Eductus. Jag hoppas jag mår bättre imorn, men det känns inte så just nu. Jag måste prata med min handledare på AF om att jag är sjuk. Jag har inte ens någon aning om ifall jag får några pengar från aktivitetsstödet när jag är sjuk. Jag vet inte om jag måste ringa försäkringskassan. Usch, det dåliga samvetet bara gnager i mig. :( Jag hatar känslan av skuld.

Jag har dessutom tandvärk. Det är ett hål som är en fjärdedel av tanden, den har gått sönder. Det isar så mycket när jag dricker eller äter nåt som är det minsta lilla kallt, så det känns som om hela skallen ska gå sönder. Och när jag är ute och går och vinden kommer in i munnen så gör det oxå ONT. Jag hatar tandvärk och jag hatar att det är så satans dyrt att gå och laga tänderna. Och inte blir det billigare ju längre man går heller.

Tänk om tandvård ändå kunde ingått i vanligt högkostnadsskydd.

Jag ligger sked bakom min goa fru som sover. Hon ska upp till dagsjukvården imorn. Jag lyssnar på Lars Winnerbäck och hans låt “Jag får liksom ingen ordning”. Den är bra. Han är bra. Jag längtar till den 28e april. Då ska vi gå med Pirkko och lyssna på Thorsten Flinck på Folkets hus. HAN är verkligen BRA.

Anna ska med Pirkko på fotboll nästa vecka. Hammarby mot Trollhättan. Jag är verkligen noll intresserad, så jag stannar hemma. Roligt att Anna kommer ut lite. :)

Idag var jag och Anna med Jennifer på utvecklingssamtal i skolan. Och det var inget roligt möte. J har blivit en riktig argbigga, är otrevlig mot lärare, skolkar osv. Så idag har vi haft familjemöte här hemma. Vi ska ha det varje söndag fortsättningsvis. Det får fan bli strama regler och indragningar av fritidskort, pengar, konsertbesök och annat. Minsta lilla försovning och skolk så blir det inte en spänn på en månad. Jag är tvungen att sätta hårt mot hårt nu. Och hon försover sig jämt. Så nu är det sova kl 21, och mobilen ska ligga ute hos oss. Jag älskar henne så mycket, och jag vill henne bara väl. <3

Vaknade imorse och mår inget vidare. Blä. Ringde Eductus och sjukskrev mig. Jag tycker det är skitjobbigt att sjukskriva mig. Jag får alltid så jäkla dåligt samvete, och så ger det mig ännu mer ångest.

I helgen har vi inte gjort nåt speciellt. Jag har inte ens varit utanför dörren. Vi har pysslat och myst. Det är ju inte långt kvar till mors dag, så om ni vill ha morsdagskort, så är det hög tid att beställa. :)

Just nu lyssnar vi på Smokie. Så bra! Det är verkligen nostalgi, vi hade alltid på det när jag jobbade på källarkrogen Savoy för 16 år sen.

Nu ska jag sova vidare och hoppas att jag mår bättre när jag vaknar nästa gång. Egentligen är jag pigg, men jag behöver nog lite mer sömn. Jag ska uppdatera min vikt sen oxå. Den var inte så rolig idag tyvärr. Men, just nu skriver jag från mobilen så jag kan inte uppdatera en befintlig sida.